

Potatis.

Potatis.

Inte potatis.

Storpotäten.

Mr Potatohead.
Till vilka maträtter passar min potatis?
Bintje är ljusgul och fast och till formen oval och slät. Passar till råstekning, ugnsbakning, gratänger och pommes frites.
King Edward är gulvit och mjölig och har rödaktigt skal runt "ögonen". Passar till potatismos, ugnsbakning och att pressas.
Ukama är ljusgul med fast kött. Den har stora knölar och behöver längre koktid. Passar till skivade, strimlade och tärnade potatisrätter.
Matilda är ljusgul och något mjölig. Passar till potatismos och som pressad potatis.
Herta är ljusgul och fast och tål bra att kokas. Passar till gratänger, sallader och till kokning i klyftor.
Mandelpotatis är kraftigt gul och mjölig och till formen avlång. Kokas med skal i, helst i ånga.
|
 |

text: Nanok Bie
Mina föräldrar åt alltid potatis när de var små. Det vet jag att de gjorde. Jag kan minnas dem berätta om potatisen och på vilka sätt de tillredde den.
Men på 60-talet hände något: pasta-revolutionen. Hela den unga generationen följde nya ideal; det gällde naturligtvis inte bara vad man åt. Det var en helt ny livsstil. Sverige präglades av framåtanda; den tekniska utvecklingen skenade, välståndet nådde alla. Vi hade plastbunkar hemma, plast i bilen, plast i kläderna. Plast var framtiden. Fastfood gjorde sitt intåg i butiker och restaurangkedjor. Det blev hippt att äta snabbt.
Pasta var det perfekta substitutet för potatis, som ju faktiskt tar rätt lång tid att koka. Och hur kul är det att skala dem?
Potatisen hade ingen chans när de torkade degrätterna från Barilla och Turelli erövrade Sverige. Vi förknippade de runda skalförsedda rotfrukterna med gamla mörka tider (år 1724 - då det i våra sinnen tycks ha legat ett ständigt oväder över Norden), då Jonas Alströmer förde potatisen till fattig-Sverige.
Där blev den ett välkommet billigt kosttillskott, för att inte tala om all glädje den skänkte i destillerad form. Och även om jag med många tycker om potatis, är det sällan vårt första val till middagen. Potatis lagar man till sill. Annars blir det mest pasta.
Jag skäms nästan för att erkänna det; men jag föredrar pulvermos framför mödosamt misslyckad "hemmalagad" potatismos. Jag till och med älskar pulvermos. Finns det något godare än pulvermos med ketchup? Sent på natten på runda fötter...
Potatis har odlats i Europa sedan 1500-talet, den tillhör växtgruppen örter(!) och är släkt med tobaksväxterna. De är stärkelse- och vitaminrika. Och rätt goda om man har lite smör, och kanske en aning örtsalt på.
Men vad var det egentligen som var dråpslaget för potatisen i Sverige? Det finns ju en hel del skäl till att potatisen har blivit allt mindre populär. Och efter Staffan Westerbergs dramatiska Storpotät var det få 70-talister som vågade stoppa en potatis i munnen. Och när var det egentligen som snabbmaten gjorde sitt intåg i Sverige?
Jag ringer till McDonalds på Kungsgatan och frågar "Vilket år öppnade ni?"
- 1974, tror jag, svarar någon sluddrigt.
- Är du säker? säger jag.
- Ja.
- Helt säker?
- Ja.
- Det finns en skylt vid dörren, säger jag, där det står när ni öppnade, kan du inte kolla vad det står på den?
- Hmm, vänta.... 1973. 73 var det.
- Ok. Tack, säger jag och lägger på.
Men potatis var redan då på tillbakagång. Under 70- och 80-talen kom pastorna starkt. Och italienarnas pizzor slog rot i Sverige tillsammans med kinakrogarna på 70-talet. Världen krympte och utländska maträtter invaderade Sverige med ett leende på läpparna och allehanda marknadsföringsknep.
Och vem stod upp och försvarade potatisen? Vilka argument fanns att komma med? Den stackars jordiga, och nyttiga, potäten stod allena i kampen mot häftigare produkter som pasta och pizza.
Under 90-talet har en viss revival av husmanskost, och då också den svenska potatisen och potatismoset, förekommit på storstädernas innekrogar. Men denna återgång till det gamla hederliga har inte satt sina spår i det ungdomliga vardagliga köket. Jag lagar fortfarande pasta och pulvermos, även om jag beställer strömming med "hemlagat" potatismos på Tranan.
Potatis är en inte alltför sexig matvara. Man tänker sig inte en romantisk middag med levande ljus, ett gott vitt vin, vita dukar och... potatis i stora mängder. Då gäller snarare skaldjur, pasta och frukt.
Dessutom tar det lång tid att tillaga de små runda jordklumparna; de ska tvättas och kanske skalas, och kokas i cirka 20 minuter. En pasta kan man ordna till på tre minuter. Den genomsnittliga McDonalds-beställningen tar en minut, även om pommes friten är gjord av potatis (och lite vegetabilisk palmolja), och tillverkas i Sverige av Procordia. I matvarubutiken Cajsa Warg på Renstiernasgata i Stockholm kan man förutom matpotatis, färskpotatis eller kulpotatis också köpa färdigskalad potatis, dock för 17 kr/kg.
Darling ringde upp en äkta matmor; Britt Sandquist-Bolin, författaren av Bonniers kokbok, och undrade vilken nytta hon egentligen skulle ha av färdigskalad potatis.
Vilka är skillnaderna mellan potatis-ätandet idag och för 30 år sedan?
- Pasta och ris har tagit över, och så äter man ute mycket mer. Ute på lokal, och på restauranger har de ofta inte möjlighet att hålla god potatis. Pasta och ris är mycket tåligare. Potatis ska ju helst ätas inom tio minuter, därefter förlorar den i utseende och vitaminrikedom. Dessutom: när man bär hem ett kilo potatis får man inte ett kilo mat; en del skalas bort, en del måste slängas. Ett kilo ris räcker ju mycket längre. Så potatis är omständligare. Pasta och ris kan man ju lagra hemma under lång tid. Potatis håller inte så länge. Färdigskalad potatis är inte lika nyttigt.
Vilka är de mest populära sätten att äta potatis på idag?
- Djupfryst potatis (som pommes frites eller klyftor) och potatismospulver, för det går ju fort. Idag gillar folk också stekt potatis. Snabbmat har en negativ klang, men många frysta rätter är suveräna. Som rösti, eller potatisklyftor. Felix duger gott.
Vilka tillagningssätt skulle du rekommendera, och till vilka maträtter?
- Jag älskar potatis, när man är lite äldre (Britt är 63 år) tycker man att potatis är det enda som egentligen passar till mat. Pasta är för smaklöst. För ungdomar som vill att det ska gå fort vill jag rekommendera rätten Österrikepotatis (Bonniers kokbok s.94), det går ju snabbt och allt. Man skär mindre klyftor vinterpotatis (inte färskpotatis), och då tar det bara fem minuter att koka dem.
Vad tycker du om pasta som ersättning för potatis?
- Jag tycker visst det är gott, men jag är så gammal så jag tycker inte att det är riktig middagsmat, jag saknar vissa syror och bitterheten som finns i potatis.
Känner du till om det framkommit några nya rön kring potatis på senare tid, jag har hört saker som säger att den skulle vara onyttigt, och fettbildande!?
- Nej nej nej, det stämmer inte. De innehåller bara 1% fett. De innehåller lika mycket energi som ett äpple och är absolut inte fettbildande. Viktväktarna, till exempel, har ökat potatismängden i sin diet på senare tid. Potatis innehåller ju mycket fibrer också, vilket är bra för magen.
Vad har du personligen för förhållande till potatis?
- Personligen brukar jag alltid göra i ordning min potatis på morgonen, då är den färdig när jag kommer hem från jobbet! Putsar dem med en Scotch-svamp, och så har jag en potatisskalare. Då blir visserligen inte ytan hundraprocentigt ren, men man får inte jord i munnen. Bäst gillar jag King Edward, och mandelpotatis. Visste du att det finns blåpotatis också? Den är alldeles blå när man plockar upp den ur jorden.
Vad är ditt första minne av potatis?
- När jag var barn och gick i skolan, på hösten strax efter kriget, hade vi potatislov och fick åka ut till en gård och plocka potatis. Vi hade hemskt kul och slängde potatis på varandra och sådär. Ett annat minne är från 1953, jag var 19 år, när jag åt bakad potatis i USA, då äter man skalet också, för det är ju så himla gott. Det innehåller vanillin.
Michelle Montignac, författaren till boken "Jag äter, därför blir jag
smal", håller dock inte alls med om att potatis är särskilt nyttigt. Han
menar att potatis, eftersom den innehåller mycket stärkelse, omvandlas till
socker i kroppen - och det måste förbrännas. Tillsammans med kolhydrater
(vitt bröd, fet sås) blir potatis då till en bilring runt magen. Hans bok
är en bestseller och det är många som följer hans råd; och skyr potatis som
pesten.
Ingen artikel om potatis är fulländad utan ett samtal med allas vår ångesthjälte Staffan Westerberg (mannen bakom "Vilse i pannkakan"):
Varför valde du just en potatis till att vara den ruskige Storpotäten; varför inte "Storpalsternackan" till exempel?
- Storpotäten var ett häftigt ord, det är lite stake i potatis, palsternacka låter ju lite vimsigt. Det var tvunget att vara något som lät lite tufft. Det är som med namnet "Vilse i pannkakan". En pannkaka i norrland är fyrkantig (fläskpannkaka) och det där runda som de gick vilse i var ju då egentligen en plätt. Men "Vilse i plätten" lät ju inte bra. Så det blev "Vilse i pannkakan" istället.
På vilket sätt tror du ditt val av grönsak har påverkat 70-talisternas matvanor?
- Jag tror inte att det har något samband, det har nog inte påverkat alls, tror jag.
Vad tycker du själv om potatis?
- Jo, jag tycker väldigt mycket om potatis, och lagar det ofta hemma.
Är potatis viktigare i Norrland? (Staffan kommer från Luleå)
- I så fall mandelpotatis. Men även i Norrland har väl pastan slagit igenom.
Hur skulle du karaktärisera Storpotäten?
- Han var en stor knöl, som ville ha sitt potatisland för sig själv. Han blev senare beskylld för att vara politiskt korrekt, men jag tyckte att han helt enkelt var en taskig typ som inte ville dela med sig. Han var en drummel, men själva humorn låg i att han avslöjade sig hela tiden.
Vad är ditt första minne av potatis?
- Det skulle vara palt i såfall, pitepalt. Det är faktiskt mandelpotatis som man gör en klump av, och kokar, och det är ännu värre saker än storpotäten. Man ska inte förväxla det med klimp, som är lite mesigare. Palt är rejäla grejer som man får lite ont i magen av, som barn somnade jag av det direkt.
Den vanlige 70-talisten äter mer potatis än hon själv tror. Både pommes frites och chips är ju potatisbaserade. Den riktigt finurlige som vill ha det bästa ur båda världarna, eller den schizofrena som inte klarar av att välja, äter Gnocchi; potatispasta. Det råkar faktiskt vara så att gnocchin är en av de äldsta formerna av pasta; redan på 1100-talet stod de italienska husmödrarna och slafsade upp gnocchi på tallrikarna. Men vad äter den trendiga kroggästen idag? Darling ringde upp krögare Erik Videgård för att få svar på några frågor:
Hur brukar du föredra din potatis?
- Potatis kan man ju göra vad som helst av, själv gillar jag råstekt, mandelpotatispuré. Det är kungen av potatis.
På dina restauranger - vem skalar potatisen?
- Det gör den lilla maskinen, en specialmaskin. Det går åt så mycket potatis att vi inte har tid att skala den för hand, då skulle vi vara tvugna att heltidsanställa en person bara för potatisen.
Var får ni den ifrån? Är den biodynamiskt odlad?
- Nej, det är väldigt svårt att få tag på i tillräckliga mängder.
På vilka sätt brukar ni vanligen tillreda dem?
- Trendigt just nu är en puré med massor av finhackade örter, olivolja och citron.
Vad är bra/dålig potatis?
- Det är smaken det hänger på, den kan vara bitter om den är stressad (om den har blivit uppodlad ur marken för fort), då kan den bli missfärgad, eller om den blivit skadad under transporten.
Föredrar du pasta framför potatis?
- Nej, jag tycker bättre om potatis. Man kan göra så mycket mer med den.
Vad är ditt första minne av potatis?
- Jaa, det kommer jag ihåg, det är farfars kolonilott. Vi höll på att dra upp potatis, och jag blev jagad av en schäfer, så jag var tvungen att springa genom ett brännässelsnår, det var mitt första möte med potatis.
Om du skulle beskriva en potatis i känslor, vilka ord skulle du vilja använda då?
- Rund, söt. Charmig. Små knölar, fast jag tycker inte att "knöl" är ett negativt ord.
Potatis har också använts som ett redskap, av ingen mindre än den allsmäktige Allah. Den 25:e augusti kunde man i Dagens Nyheter läsa om en potatis som mer än tiotusen muslimer köade för att få se. Ituskivad skulle man enligt ägarinnan kunna läsa orden "Allah" och Mohammed".
- När jag delade min tredje potatis i två delar såg jag ordet "Allah" på ena sidan och "Mohammed" på den andra, sade Momina Ahmed om sin ovanliga potatis.
Potatishalvorna förvaras enligt uppgift i en burk med formalin. Bokstäverna kan endast ses med hjälp av ett förstoringsglas.
Ett svenskt företag har genförändrat potatis (något som Allah säkerligen inte skulle uppskatta) men istället för att lägga upp de förändrade potäterna på middagsbordet gör företaget lim av produkten.
Andra gör stärkelse av potatis, som till exempel kan användas till att göra gelébollar.
Potatisens många vägar äro outgrundliga och användningsområdena skiftar.
Man får ju inte heller glömma bort att viss sprit (brännvin) ofta är gjord av potatis (dock inget svenskt märke, de görs alla på säd sedan några år tillbaka).
Begreppet sprit innefattar destillat av jordbruksprodukter, främst potatis eller säd. Även bär och frukt kan användas. Potatis innehåller stärkelse. Den måste omvandlas till jäsbart socker genom till exempel mäskning. I Nepal, till exempel, dricker man Arak, som är potatissprit.
Vad är det då egentligen som fått vår lust på potatis att avta? Varför hänger den inte med i utvecklingen? Varför tycker vi inte om den längre?
Det är frågor som du säkerligen inte fått svar på efter att ha läst den här artikeln; men förhoppningsvis har du kanske fått upp ögonen några extra centimeter för den ädla grönsaken potatis. Och en dag, i en snar framtid, köper kanske även du hem ett kilo King Edward och ställer till med ett riktigt käckt kalas.
|