Vaknade alldeles för tidigt för att det skulle kännas bra, helg och allt som det är och nu när man har jobb ska man ju tycka att det är extremt skönt att vara ledig, jag tycker ju inte det, jag får bara panikkänslor för att jag inte har något att göra. Det verkar som om jag är arbetsnarkoman och sjuk i huvudet i grund och botten. Känn på den!

Gick omkring och försökte lite tafatt städa undan lite saker ur lägenhet, sorterade bort gamla tidningar som jag ändå måste kasta när jag flyttar, en hel hög med veckorevyn som man aldrig läser, mest för att jag har så extremt bra minne att jag kommer ihåg alla artiklar nästan ordagrant, det är faktiskt ett problem, jag kan inte ens läsa gamla kalle anka som jag senast läste när jag var runt tio, för jag kommer ihåg hela storyn, och det gäller alla nummer. Finns det inte ett ord för den sjukdomen, det som rainman-mannen har, Dustin Hoffman är det va? - autism? Det skulle just vara snyggt-vara autistisk.

Ringde mamma och grälade lite som vanligt. Det är inget kul att prata med henne, för så fort man säger nåt så låter hon sur och då blir jag också sur och säger ingenting, frågar henne någonting och så blir det tryckt stämning och helt sjukt. Vi kanske borde reda ut det här mamma och jag. För vi måste ju kunna prata med varandra. Ringde min chef istället och frågade vad han gjorde, han sa att han var bakfull och trött.
Jag:- Jaha... Vadå var du ute igår?
- Ja, jag var ute igår, ville du nåt speciellt eller?
- Nja, har inte nåt att göra direkt.
- Men kom hit då.
- Okej.

Gick över, han stod typ i duschen det var ju lite obehagligt, eller egentligen inte, vad bryr jag mig om det. Hittade på att vi skulle ut och äta frukost och eftersom han var i ett bakfylletillstånd kunde han inte annat än att hålla med om att det var en strålande idé.

Gick och åt en härlig brunch men stekt potatis, bacon och stekta tomater. Det var gott, precis så ska en lördagsfrukost vara.

Satt och babblad om allt och ingenting, lägenhetsbekymmer, hångelbekymmer och allt det där gamla vanliga. Pratade också om hur roligt det skulle bli på lollipop, de la soul är ju en toppengrupp. Gick en promenad sen, kollade lite på skivor, handlade aldrig nåt trots att jag var djävulskt sugen. Min chef blev trött och ville gå hem och lägga sig, så han gjorde det och jag gick hem till mig. Lagade till pasta med tonfisk som blev halvlyckad, den brukar bli mycket godare, gick ut och handlade smågodis och coca cola och förberedde mig på en härlig tevekväll, men mitt i den ringde Jonas och ville göra nåt, vad som helst, egentligen ville jag bara hänga hemma och ta det lugnt, men när han föreslog en sväng med bilen tyckte jag att det var en extremt bra idé, att åka bil är verkligen det bästa jag vet, vill åka snabbt, vill lyssna på bra musik, vill sitta och se allt rusa förbi, man tänker så bra då, på vad man vill göra, på vad man vill överhuvudtaget.

Åkte bil genom stan i ett par timmar och det var helt sjukt. Genom stan i en bil en lördagkväll...