För ett tag sedan bodde jag i Berlin och upplevde den tyska alkokulturen med hjälp av CSN. På en bar i Prenzlauer Berg träffade jag på en kille som hette Nick. Han kom från Boston och gjorde den amerikanska ungdomsklassikern; en europaresa på lovet. Han skulle vara i Berlin i en vecka så vi bestämde att vi skulle vara bästisar under tiden han var där. Han berättade om universitetet Oberlin i Ohio där han pluggade och om några av människorna som gick där. Bland annat berättade han om Doron Sadja som hade flyttat till London för att bli elektronikastjärna och att denne Doron hade gjort en trummaskin av trä. Detta fångade mitt intresse så jag tog kontakt med Doron och fick lyssna på hans märkliga musik som låter som en blandning av parningsljud från utomjordiska insekter och en maskin. Bra var det i alla fall och Doron är snygg så jag gjorde en intervju med honom.

Doron Leor Sadja är 20 år gammal och är uppvuxen i Santa Monica i Kalifornien. Han studerar vid konservatoriet på Oberlin University på ett program som heter TIMARA och betyder Technology in Music And Related Arts. Han har precis släppt en skiva som heter ”A piece of string, a sunset” på skivbolaget 12k.

När han var femton hittade han en trasig mixer i en container på sin skola och lyckades tillverka en 2 kanals porta. Egentligen lyssnade han mest på ska vid den tiden med det som hördes ur portan var olika oljud och efter att ha hört Aphex twin köpte han en dator och elektroniskt oljud blev det nya kallet i Dorons liv.

Berätta om din trummaskin av trä!
- Den var inte helt i trä, den bestod av kretskort jag hade gjort men utsidan var av trä. Den hade en variabel 9-16 stegs sequencer, en hi hat, en virveltrumma och en bastrumma, allt analogt.

Fungerade den?
- Nä, fast alla delar funkade när jag testade dem med när jag lödde ihop dem så råkade jag paja ett chips som kontrollerade sequensern. Nu funkar delarna separat men sequensern behövs för att utlösa ljuden.

Hur lät den?
- Fantastiskt. Bastrumman var extremt fet, analogt ljud knäcker alltid digitalt dito! Jag är ingen expert på elektronik, maskinen har stort utrymme att göra saker som jag inte hade förutsett att den skulle göra. Det är en naturligt glitchy, analog maskin. Ibland hoppar den över ett beat eller ändrar ljudet utan orsak.

Har du gjort några fler instrument?
- Inte än. Jag har planer på att göra ett stränginstrument med motorer och knappar men det har inte blivit av.

Hur kom det sig att du blev signad till 12k?
- Jag skickade en demo med några inspelningar till dem och de gillade vad de hörde. Vi sågs i New York en månad innan jag åkte till London och allt funkade mellan oss.

Vanligtvis är folk som håller på med elektronisk musik galna. Tror du att de var galna från början, att musiken gjorde dem galna eller att det helt enkelt hör till scenen att vara galen och att folk helt enkelt anpassar sig?
- Galna från början. Men ljuden blir snabbt galnare än musikern och sådeles blir personen ännu galnare.

Om du kunde skapa det perfekta Doron Sadja fanet, hur skulle hon/han vara och se ut?
- Det perfekta D.S fanet skulle gå på 4 ben, ha ett övermått av hud, ha andningsproblem och vara ca 30 cm hög. Hon eller han skulle vara slående lik en mops.

Vem är den typiske D.S fanet?
- Förmodligen en av mina vänner, fast de kan å andra sidan bara låtsas tycka om min musik så att jag inte ska bli förolämpad. Om det finns några riktiga Doron Sadja fans så vill jag gärna veta!

Tycker du att det kan vara viktigare att musik är intressant än vacker?
- Det är en väldigt svår fråga att svara på. Jag är inte särskilt attraherad av den intellektuella diskussionen om processerna för att skapa musik, vilka program som använts, eller vad musiken handlar om. Men jag tycker det är viktigt att musiken jag lyssnar på intresserar mig; orden, melodin, klangen, stämningen, hur sounden funkar tillsammans etc… Det är dessa små ting som är intressanta men det är också dessa ting som gör musiken vacker för mig. Jag tror inte heller att musik nödvändigtvis behöver vara vacker. Ful musik får en annan effekt och fyller ett annat ändamål, men den har ändå samma validitet som vacker musik. Vanligtvis vill folk höra vacker musik eftersom det får dem att må bättre men jag kan tycka att det ibland är viktigt att lyssna på ful musik, musik som äcklar dig, som är obehaglig att lyssna på. Ibland kan otäcka ljud göra att man öppnar sig och förändrar sitt liv… I min egen musik försöker jag använda båda delar. De vackra partierna blir ännu bättre om de får stå i kontrast till obehagliga ljud.

I vissa av dina musikstycken använder du dig av ljud med extremt hög frekvens, på gränsen till vad ett mänskligt öra kan höra, har du provat att spela dessa stycken för andra arter, typ hundar för att se hur de reagerar?
- Nä, det har jag inte. Jag har tänkt på det men jag har inga husdjur i min närhet.

Vilket skulle vara det perfekta tillfället att spela din musik? Skulle den funka på en fest?
- Förmodligen ett mörkt rum där alla ligger ner och koncentrerar sig enbart på min musik. Min musik är inte intellektuell men den är gjord för att verkligen lyssnas på, inte som bakgrundsskval. Jag tycker personligen om att lystna på minimalistisk musik i hörlurar innan jag somnar. Det är en typ av musik som innehåller subtila förändringar med stor vikt på de individuella ljuden vilket betyder att om man inte lyssnar koncentrerat missar man förändringarna i musiken och tycker förmodligen att det är för monotont. Det passar bara till vissa stämningar men är man i rätt stämning är det det bästa som finns i hela världen. Därför skulle det inte funka på en fest.

Om jag vill börja göra elektronisk musik, hur ska jag göra? Finns det några enkla program som man kan börja med?
- Ha ha, nåt sånt finns inte. Köp en gitarr! Jag började med Making Waves och FruityLoops men även om de verkar enkla så är det enda sättet att inte göra typisk datamusik att gräva djupt in i programmet och få dem att göra som du vill. Ett år eller två efter att man börjat göra elektronisk musik börjar man förstå att programmen inte gör ett uns skillnad. Man behöver en aning talang och en extremt besatt personlighet för att göra elektronisk musik.

Gör du något speciellt när du spelar live, typ är utklädd eller dansar?
- Inte vanligtvis. En gång hade jag en naken-förutom-skidglasögon-dansare samtidigt som Total recall med Arnold Schwarznegger visades i bakgrunden.

Jag har hört att Oberlin är ett universitet som indiekids går på för att få hångla med andra indiekids och starta band, stämmer det?
- Well… Ja. Det är nästan skrämmande. Eller jag menar, det är skrämmande. Man kan bara hantera en viss mängd indierock…

Och hur var det med banden som spelar i folks källare?
- Yeah. Det händer minst tre gånger i veckan. Jag antar att det är bra men ibland blir det utom kontroll, ibland pajar taket eller golvet och det är ju inte särskilt bra.

Du är väl i London nu? Har du varit i andra länder i Europa? I så fall, vilket gillade du mest?
- Jag är faktiskt tillbaka i staterna nu men jag reste runt en del innan jag åkte hem; Berlin, Amsterdam, Zürich, Genève, Rom, Paris och Prag. Om jag skulle välja ett ställe att bo på skulle det definitivt bli Berlin. Det var det mest fascinerande ställe jag någonsin sett, jag var på en klubb som hette Tresor som var helt fantastisk!

Om rödvin är för intellektuella, blod för goter och öl för rockers, vilken är då drycken för elektronördar?
- Apelsinjuice. Eftersom vi spenderar hela dagarna framför datorn får vi inte särskilt mycket solljus, juicen förvandlar oss från zombies tillbaka till (nästan) normala människor.

Saknade du staterna när du var i Europa?
- Innan jag lämnade London saknade jag det jättemycket. Europa är ju uppenbarligen coolare än staterna men jag älskar mitt hem och mina vänner här.

Lyssna på Dorons musik här: www.12k.com