 
 |
 |

 |
(trosor)
(darling 53/02)
 |
| |
text: Jonna Sima
|

 |
Trosa, underbyxa,
string
kärt barn har många namn. |
 |
LEXIKON:
Boxershorts
Kortbenta shortsliknande trosor. Förekom naturligtvis
innan, burna av boxare. Kom på modet på
1920-talet.
Byxgördeln
Höfthållare igenknäppt
i grenen. Kom först ca 1941. Engelska Gossard
lanserade den helt elastiska trosgördeln 1960.
Cami-knickers
Halvbyxor som hörde ihop med kamisol, sk mamelucker.
Vanliga efter 1930-talet.
Chemise
Franska för skjorta. Den knälånga
och kortärmade plagg som var underplagg sedan
1400-talet.
Franska knickers
Trosor med ben. Förekommer efter 1916. Under
tidigt 1800-tal knälånga underbyxor med
puff av tunn muslin. Populära lårkorta
trosor efter 1930, ofta i siden. Knickers
har fått sitt namn efter romanfiguren Dietrich
Knickerbocker, som bar vida knälånga
puffbyxor. Romanen History of New York,
skriven av Washington Irving, kom ut 1809.
Gördel, höfthållare
1904 en gummerad och elastisk variant på korsetten
som täckte bål och bakdel, efter 1913
endast bål/bakformare som höll in magen
och plattade till baken. En variant i gummi kommer
1935. Blir till elastisk trosa, byxgördel,
ca 1941. Men redan 1805 fanns en magplattare,
ett elastiskt band som användes under dåtidens
tunna empireklänningar för att hålla
in magen och bysten.
Leotard
Träningsplagg typ body som täcker kroppen
och ofta knäpps samman i grenen. Med eller
utan ärm. Uppfanns ca 1870 av franske trapetsakrobaten
Jules Léotard. Sedan dess den klassiska övningsdräkten
för dansare, akrobater och gymnaster. Från
början alltid svart. Mode 1956 med långa
ärmar och ben, då kallade bodystocking.
Linne
Material, vävt av lin och flax. Användes
för 5 000 år sedan av egyptierna, som
också vävde in bast för att göra
stadigare plagg.
Lycra
Märkesnamn för elastisk fiber från
DuPont. Uppfunnen 1959, en blandning av gummi (lastex)
och nylon, med 400% flexibilitet.
Mamelucker
Knälånga underbyxor i bomull med spetskant,
försvann ur modet på 1890-talet, för
att återkomma som tajta knälånga
kalsonger sent 50-tal.
Pantalong
Ursprunget till kalsonger och tights. Pantalonger
kallades de långa underbyxor kvinnor bar runt
1804, de var vadlånga och kanske med spets
elelr volang.
String
Trosa med tunna band och tygplatta endast i grenen.
De första stringtrosorna bars av stripteasedansöserna
på 60-talet.
Tanga
Minimal trosa lanserad av designern Rudi Gernreich
1964. Populär efter 1980.
Teddy
Hoppsydd kombination av linne och trosa som kom
1916.
Trosa
Kortbent underbyxa. Först cirka 1923. Populär
efter 1950.
Underbyxor
En utveckling av männens knäbyxor, men
kvinnorna bar underbyxor först 1800-1804. Då
i en knälång modell med två lösa
ben som knöts omlott om midjan. Småflickor
bar underbyxor på 1820-talet, vuxna kvinnor
hade svårt att acceptera dem före 1830.
De ansågs både ohygieniska och oanständiga.
Öppna i grenen var underbyxor fram till 1855.
Först efter 1904 blir underbyxor kortbenta,
och bli allt mindre vad tiden lider.
Viktoriansk
Stil, under drottning Viktoria av Englands regeringstid,
1819-1901. I underkläder handlar det om smaken
för långa mamelucker.
(Ur boken Tidens under; BH:ns historia
av Lotta Lexenhaupt, Sellin 1995).
|
In the beginning
there was
inga trosor. Det är faktiskt sant. Till långt
in på 1800-talet hade samtliga samhällsklasser
långärmade bomullsskjortor som räckte till
knäna istället för underbyxor. Detta gällde
både för män och kvinnor. De mer välbeställda
hade kanske lite finare tygkvalitet och lite brodyrer men
annars var skjortorna desamma som arbetarna bar. Eftersom
det inte användes några trosor att lägga
något skydd i under mensveckan, så fick blodet
helt enkelt rinna bäst det ville. Det var helt naturligt
att kvinnors kläder var blodfläckiga några
dagar i månaden. Så är det fortfarande
i många delar av världen, men det känns
lite märkligt att det var så även här
hos oss för kanske bara 150 år sedan.
Franska revolutionen, som inleddes 1789, utgjorde
inledningen till en ny tid i Europa. Inte bara det att de
gamla privilegierade klasserna fick ge vika för borgarna
och blev tvungna att dela med sig av makt och egendom. Och
inte bara för att de första stadgarna för
mänskliga rättigheter formulerades (Frihet,
jämlikhet och broderskap). Utan också för
att trosan för första gången såg sin
dager. Ett fåtal kvinnor i Europa började använda
sig av dessa underbyxor som hade ben som slutade ned på
låret. En tysk doktor lär då ha avrått
kvinnor från att använda sig av de nya trosorna,
men även från att använda vanliga byxor.
Han menade att kvinnans genitalier behövde luft för
att fukten i underlivet skulle dunsta, annars skulle där
börja stinka ruttet. Fast han kunde acceptera trosbärande
vid sträng kyla och vid behov av skydd från insekter(!).
Kanske inte så mycket beroende av den tokige
tyske doktorn, men det tog ändå lång tid,
närmare flera decennier, innan trosan kom att bli vedertaget
som underklädesplagg. Istället var det skjortan
som fortsatte att gälla. I vissa isolerade bondsamhällen
i Tyskland sägs skjortorna varit vanligare än
trosorna som underplagg ända in på 1950-talet.
Och var det så i Tyskland, var det säkerligen
likadant här i Sverige.
Under 1800-talet hade europeiska kvinnor blivit mer
medvetna om det förföriska i underkläder.
Men detta var under den viktorianska epoken (efter den engelska
drottningen Viktoria) som präglades av en avancerad
dubbelmoral. Därför blev trosor i mer raffinerade
varianter mest förknippade med prostituerade kvinnor
och togs därför i avstånd från av
de flesta andra kvinnor, som istället höll sig
till betydligt enklare trosvarianter.
Under slutet av 1800- och i början av 1900-talet
ökade intresset för underkläder i alla samhällsklasser.
Industrialiseringen var i full gång och de flesta
kvinnor arbetade för första gången i historien
på heltid utanför hemmet. Det gjorde att kvinnor
både började inse det praktiska och det hygieniska
i att använda underbyxor. Med ökat intresse ökade,
i sann marknadsekonomiskanda, även utbudet. Trosorna
hade fortfarande långa ben och de gjordes i olika
material som linne, silke och chiffong och dekorerades med
snören och band.
I en utveckling mot kortare kjollängder följde
trosmodellen med och fick sålunda kortare ben. Under
sjuttiotalet var det subtil skillnad i modellen mellan de
underbyxor som killar och tjejer använde sig av. Åttiotalet
var i sin tur det hysteriskt hurtiga workout-decenniet då
alla skulle klä sig sportigt, vara solbrända och
ha spänstiga och vältrimmade kroppar. Sportunderkläderna
både utvecklades och blev mode under det årtiondet.
Det var bredresårade trosor i luftig bommull och toppar
och bh:s som höll tuttarna hårt på plats.
Men åttiotalet var inte bara hurtbulleri, utan också
en period som var en reaktion på det mer androgyna
och naturliga sjuttiotalet. Den feministiska kampen mot
en objektifiering av den kvinnliga kroppen tog här
tre feta kliv bakåt. Några som däremot
tog några rejäla steg framåt var stringtrosan
och push-up-bh:n. De hade båda sina storhetsperioder
under tidigt nittiotal då stora bröst och små
rumpor var det rådande och väldigt skeva kvinnoidealet.
Hennes & Mauritz började då med sin återkommande
underklädeskampanj som dyker upp på reklampelare
runt om i landet ungefär lagom till att man börjat
plocka upp adventsljusstaken. Kampanjens modellerna är
ständigt kritiserade och verkar inte heller vara en
direkt intäktsmässig succé för H&M.
Vare sig det på bilden varit en benig Naomi Cambell,
en frodig Ann Nicole, en sockersöt Kylie
eller en kool Bridget Fonda verkar försäljningstricket
ha fungerat. Linna Johansson, ledarkrönikör
på Expressen och chefredaktör för feministiska
magasinet Bleck, analyserade kampanjens brist på framgång
med att tjejerna i reklamen aldrig gör något
aktivt. De har bara suttit eller stått i konstlade
poser med tittat med tomma eller försök till förföriska
ögon. I Hennes & Mauritz värld har ingen
kvinna ännu hittat ut från hemmet, skriver
Linna (Expressen, 2/2 -02) och ringar därmed precis
in varför den reklamkampanjen alltid känts så
förlegad.
Under de senaste tio åren har underklädesmodet
ändrats, precis som vanliga kläder, från
säsong till säsong. De senaste kanske fem åren
har det efter vad man hört, läst och sett verkat
som att stringtrosan är den trosmodell de flesta tjejer
använt sig av. Men på NKs damunderklädsavdelning
i Stockholm ser de nu en ändring på det.
- Brief-modellen konkurrerar numera starkt med stringen,
men roligast är att maxitrosan gjort en sådan
comeback. Den var i stort sett borta för bara 2-3 år
sedan, men nu har alla kollektioner olika sorters maxi-modeller
i både enklare och mer raffiga modeller. Stringen
köps mer av yngre än av äldre, men briefen
och maxitrosan köps av alla åldrar.
NKs damunderklädsexpert berättar vidare
om att bomull trots allt är det mest populära
materialet, att stay-in trosor säljs till tjejer i
alla åldrar och att Chantelle-bh:n är deras storsäljare.
De kallar den för T-shirt-bh:n, eftersom
den är så enkel och slät att den inte ens
syns under en t-shirt. Men annars är det precis det
bh:n inte ska göra i år. Inte inte synas, alltså.
- Årets bh:ar är i pastellfärger med mycket
mönster, blommor och spets och framförallt ska
det synas att man har dem på sig. Transparanta överdelar
där bh:n avslöjas och byxlinningar där en
spetskant sticker fram kommer bli stort i sommar, siar NK-kvinnan.
|
|
 |
 |
|
 |
|