(trosor) (darling 53/02)
 

text: Jonna Sima




Trosa, underbyxa, string
– kärt barn har många namn.

LEXIKON:

Boxershorts
Kortbenta shortsliknande trosor. Förekom naturligtvis innan, burna av boxare. Kom på modet på 1920-talet.

Byxgördeln
”Höfthållare” igenknäppt i grenen. Kom först ca 1941. Engelska Gossard lanserade den helt elastiska trosgördeln 1960.

Cami-knickers
Halvbyxor som hörde ihop med kamisol, sk mamelucker. Vanliga efter 1930-talet.

Chemise
Franska för ”skjorta”. Den knälånga och kortärmade plagg som var underplagg sedan 1400-talet.

Franska knickers
Trosor med ben. Förekommer efter 1916. Under tidigt 1800-tal knälånga underbyxor med puff av tunn muslin. Populära lårkorta trosor efter 1930, ofta i siden. ”Knickers” har fått sitt namn efter romanfiguren Dietrich Knickerbocker, som bar vida knälånga puffbyxor. Romanen ”History of New York”, skriven av Washington Irving, kom ut 1809.

Gördel, höfthållare
1904 en gummerad och elastisk variant på korsetten som täckte bål och bakdel, efter 1913 endast bål/bakformare som höll in magen och plattade till baken. En variant i gummi kommer 1935. Blir till elastisk trosa, byxgördel, ca 1941. Men redan 1805 fanns en ”magplattare”, ett elastiskt band som användes under dåtidens tunna empireklänningar för att hålla in magen och bysten.

Leotard
Träningsplagg typ body som täcker kroppen och ofta knäpps samman i grenen. Med eller utan ärm. Uppfanns ca 1870 av franske trapetsakrobaten Jules Léotard. Sedan dess den klassiska övningsdräkten för dansare, akrobater och gymnaster. Från början alltid svart. Mode 1956 med långa ärmar och ben, då kallade bodystocking.

Linne
Material, vävt av lin och flax. Användes för 5 000 år sedan av egyptierna, som också vävde in bast för att göra stadigare plagg.

Lycra
Märkesnamn för elastisk fiber från DuPont. Uppfunnen 1959, en blandning av gummi (lastex) och nylon, med 400% flexibilitet.

Mamelucker
Knälånga underbyxor i bomull med spetskant, försvann ur modet på 1890-talet, för att återkomma som tajta knälånga ”kalsonger” sent 50-tal.

Pantalong
Ursprunget till kalsonger och tights. Pantalonger kallades de långa underbyxor kvinnor bar runt 1804, de var vadlånga och kanske med spets elelr volang.

String
Trosa med tunna band och tygplatta endast i grenen. De första stringtrosorna bars av stripteasedansöserna på 60-talet.

Tanga
Minimal trosa lanserad av designern Rudi Gernreich 1964. Populär efter 1980.

Teddy
Hoppsydd kombination av linne och trosa som kom 1916.

Trosa
Kortbent underbyxa. Först cirka 1923. Populär efter 1950.

Underbyxor
En utveckling av männens knäbyxor, men kvinnorna bar underbyxor först 1800-1804. Då i en knälång modell med två lösa ben som knöts omlott om midjan. Småflickor bar underbyxor på 1820-talet, vuxna kvinnor hade svårt att acceptera dem före 1830. De ansågs både ohygieniska och oanständiga. Öppna i grenen var underbyxor fram till 1855. Först efter 1904 blir underbyxor kortbenta, och bli allt mindre vad tiden lider.

Viktoriansk
Stil, under drottning Viktoria av Englands regeringstid, 1819-1901. I underkläder handlar det om smaken för långa mamelucker.

(Ur boken ”Tidens under; BH:ns historia” av Lotta Lexenhaupt, Sellin 1995).

In the beginning there was… inga trosor. Det är faktiskt sant. Till långt in på 1800-talet hade samtliga samhällsklasser långärmade bomullsskjortor som räckte till knäna istället för underbyxor. Detta gällde både för män och kvinnor. De mer välbeställda hade kanske lite finare tygkvalitet och lite brodyrer men annars var skjortorna desamma som arbetarna bar. Eftersom det inte användes några trosor att lägga något skydd i under mensveckan, så fick blodet helt enkelt rinna bäst det ville. Det var helt naturligt att kvinnors kläder var blodfläckiga några dagar i månaden. Så är det fortfarande i många delar av världen, men det känns lite märkligt att det var så även här hos oss för kanske bara 150 år sedan.

Franska revolutionen, som inleddes 1789, utgjorde inledningen till en ny tid i Europa. Inte bara det att de gamla privilegierade klasserna fick ge vika för borgarna och blev tvungna att dela med sig av makt och egendom. Och inte bara för att de första stadgarna för mänskliga rättigheter formulerades (”Frihet, jämlikhet och broderskap”). Utan också för att trosan för första gången såg sin dager. Ett fåtal kvinnor i Europa började använda sig av dessa underbyxor som hade ben som slutade ned på låret. En tysk doktor lär då ha avrått kvinnor från att använda sig av de nya trosorna, men även från att använda vanliga byxor. Han menade att kvinnans genitalier behövde luft för att fukten i underlivet skulle dunsta, annars skulle där börja stinka ruttet. Fast han kunde acceptera trosbärande vid sträng kyla och vid behov av skydd från insekter(!).

Kanske inte så mycket beroende av den tokige tyske doktorn, men det tog ändå lång tid, närmare flera decennier, innan trosan kom att bli vedertaget som underklädesplagg. Istället var det skjortan som fortsatte att gälla. I vissa isolerade bondsamhällen i Tyskland sägs skjortorna varit vanligare än trosorna som underplagg ända in på 1950-talet. Och var det så i Tyskland, var det säkerligen likadant här i Sverige.

Under 1800-talet hade europeiska kvinnor blivit mer medvetna om det förföriska i underkläder. Men detta var under den viktorianska epoken (efter den engelska drottningen Viktoria) som präglades av en avancerad dubbelmoral. Därför blev trosor i mer raffinerade varianter mest förknippade med prostituerade kvinnor och togs därför i avstånd från av de flesta andra kvinnor, som istället höll sig till betydligt enklare trosvarianter.

Under slutet av 1800- och i början av 1900-talet ökade intresset för underkläder i alla samhällsklasser. Industrialiseringen var i full gång och de flesta kvinnor arbetade för första gången i historien på heltid utanför hemmet. Det gjorde att kvinnor både började inse det praktiska och det hygieniska i att använda underbyxor. Med ökat intresse ökade, i sann marknadsekonomiskanda, även utbudet. Trosorna hade fortfarande långa ben och de gjordes i olika material som linne, silke och chiffong och dekorerades med snören och band.

I en utveckling mot kortare kjollängder följde trosmodellen med och fick sålunda kortare ben. Under sjuttiotalet var det subtil skillnad i modellen mellan de underbyxor som killar och tjejer använde sig av. Åttiotalet var i sin tur det hysteriskt hurtiga workout-decenniet då alla skulle klä sig sportigt, vara solbrända och ha spänstiga och vältrimmade kroppar. Sportunderkläderna både utvecklades och blev mode under det årtiondet. Det var bredresårade trosor i luftig bommull och toppar och bh:s som höll tuttarna hårt på plats. Men åttiotalet var inte bara hurtbulleri, utan också en period som var en reaktion på det mer androgyna och naturliga sjuttiotalet. Den feministiska kampen mot en objektifiering av den kvinnliga kroppen tog här tre feta kliv bakåt. Några som däremot tog några rejäla steg framåt var stringtrosan och push-up-bh:n. De hade båda sina storhetsperioder under tidigt nittiotal då stora bröst och små rumpor var det rådande och väldigt skeva kvinnoidealet.

Hennes & Mauritz började då med sin återkommande underklädeskampanj som dyker upp på reklampelare runt om i landet ungefär lagom till att man börjat plocka upp adventsljusstaken. Kampanjens modellerna är ständigt kritiserade och verkar inte heller vara en direkt intäktsmässig succé för H&M. Vare sig det på bilden varit en benig Naomi Cambell, en frodig Ann Nicole, en sockersöt Kylie eller en kool Bridget Fonda verkar försäljningstricket ha fungerat. Linna Johansson, ledarkrönikör på Expressen och chefredaktör för feministiska magasinet Bleck, analyserade kampanjens brist på framgång med att tjejerna i reklamen aldrig gör något aktivt. De har bara suttit eller stått i konstlade poser med tittat med tomma eller försök till förföriska ögon. ”I Hennes & Mauritz värld har ingen kvinna ännu hittat ut från hemmet”, skriver Linna (Expressen, 2/2 -02) och ringar därmed precis in varför den reklamkampanjen alltid känts så förlegad.

Under de senaste tio åren har underklädesmodet ändrats, precis som vanliga kläder, från säsong till säsong. De senaste kanske fem åren har det efter vad man hört, läst och sett verkat som att stringtrosan är den trosmodell de flesta tjejer använt sig av. Men på NKs damunderklädsavdelning i Stockholm ser de nu en ändring på det.
- Brief-modellen konkurrerar numera starkt med stringen, men roligast är att maxitrosan gjort en sådan comeback. Den var i stort sett borta för bara 2-3 år sedan, men nu har alla kollektioner olika sorters maxi-modeller i både enklare och mer raffiga modeller. Stringen köps mer av yngre än av äldre, men briefen och maxitrosan köps av alla åldrar.

NKs damunderklädsexpert berättar vidare om att bomull trots allt är det mest populära materialet, att stay-in trosor säljs till tjejer i alla åldrar och att Chantelle-bh:n är deras storsäljare. De kallar den för ”T-shirt-bh:n”, eftersom den är så enkel och slät att den inte ens syns under en t-shirt. Men annars är det precis det bh:n inte ska göra i år. Inte inte synas, alltså.
- Årets bh:ar är i pastellfärger med mycket mönster, blommor och spets och framförallt ska det synas att man har dem på sig. Transparanta överdelar där bh:n avslöjas och byxlinningar där en spetskant sticker fram kommer bli stort i sommar, siar NK-kvinnan.