text: Therese Svensson

Undrar du var stjärten haft för sig under hela dess liv? Well, din undran är relativt över. Här har du stjärtens historia.

Innan vi blev Homo Sapiens:
Stjärten var mestadels platt men muskulös och dolde sig bakom stora smutsiga lager av hår eller skinnhöftskynken.

Äldre antiken:
Idealet var fetton eftersom det var svårt att vara tjock när det knappt fanns mat åt alla. Man dyrkade statyer av kvinnor med stora feta arschlen. Men med stor sannolikhet var alla stjärtar beniga och seniga av allt jagande och byggande.

Antika Egypten:
Stjärten fick ett sensuellt genombrott i och med de homoerotiska berättelser som återfinns i tidig egyptisk litteratur (som handlar om gudar). Egyptierna avbildade sig själva i en slags profil där man såg stjärten lite modest puta ut under de tunna halvtransparanta linnedräkterna. Stjärten var hög och toppig och fick leva ett fritt liv på de varma ökenslätterna. På vissa bilder avbildas män med stånd men det var ingen big deal på den tiden. Egyptiska statyer uppvisar även putmagar och bilringar. Kurvor var helt okej.

Kina:
Stjärten var helt förtryckt under de stora klädsjoken, tänk bara på den där stora fula rosettbandån runt midjan som helt förtog alla som helst antydningar till kurvor.

Fenicien:
Statyer visar små smala spinkiga figurer som var rädda för havet. Förmodligen fick stjärten stå tillbaka för att värme och överlevnad på havet var viktigare. Men de hade snygga leopardskinn på sig när de skulle vara finklädda. Senare bilder från Byblos och Fenicien tyder på att de hade lagt på sig lite och att stjärten blivit lite lägre och sluttande.

Bronsålder i nordeuropa:
Vi i Norden bränner våra döda och man finner (religiöst och symboliskt) nöje i att rista i sten. Cape var på modet. Dessutom hade alla män klänningar ner till knäna och kvinnornas klänningar gick ner till anklarna. Därför såg stjärten oftast aldrig dagens ljus. Och det blev inte bättre av att religionen snart tog en hätsk vändning och dömde ut stjärten som en ”smutsig och ful” kroppsdel tillsammans med alla andra kroppsdelar utom ansiktet.

Antikens Grekland:
Alla skulle vara starka och stjärten likaså. Den homoerotiska litteraturen och levernet var vardagsmat och alla filosofer och de intellektuella vi grundat vårt samhälles stommar på hade minst en manlig lover. Stjärten var alltså hot stuff och fick återigen sin prisade frihet i svala linnedräkter och ett dekadent leverne som passade stjärten som handen i handsken. Detta är en av stjärtens främsta perioder. Dock fick den ibland stå tillbaka för capen som var standard för bland annat soldater. Smilgropar ovanför stjärten gjorde sig ett namn.

Indien:
Indien var också en frihamn för stjärten, här var det kurvor och väldigt lite kläder som gällde enligt avbildningar och statyer. Allt skulle vara runt, pattar var stort.

Persien:
Perserna föredrog ofta en liten nätt och kort dräkt som slutade väldigt högt upp på låret. Stjärten blev glad och stor av alla muskler men blev ofta skadad i strider. Annars hade de på sig en lång svepande dräkt med många lager. En ganska anonym tid för stjärten.

Maya, Mexiko:
Här levde stjärten återigen livets glada dagar som lättklädd lycksökare i de varma byarna. Klädseln bestod av ett litet höftskynke eller en slags baggy stringkalsong. Ibland satt de högt uppsatta på andra människor som fick agera mjuka soffor eller så blev de burna. Fjädrar var poppis.


Vikingalivet i norden:
Stjärten fortsatte sitt bortglömda liv i bylsiga tunikor och kliande grova byxor. Det nordiska klimatet har aldrig varit skonsamt mot stjärtens leverne. Vikingarna härjar och homoerotiken är som bortblåst, eller åtminstone väldigt undertryckt. Nu är det mjöd, Odin och getter som gället. Norden är hård mot stjärten, precis som Kina.

Medeltiden:
Religionen hade fått storhetsvansinne och spridit sig över i stort sett hela västvärlden. Det var mörka tiden för stjärten och den var dessutom bening på grund av för hård beskattning. Ibland satt den i fängelse för att betala av skulder eller för att den drivits till kriminalitet då det var svårt att få allt att gå runt. Det enda som syntes på kroppen var huvudet och händerna, resten var täckt med bylsiga kläder som luktade blött får.

Renässansen:
Fettet var tillbaka och det med råge. Skulle det vara stjärt skulle det vara fett. Puffbrallan och puffkjolen blev dessutom populär och drog uppmärksamhet till du vet vad.


1700 till slutet av 1800-talet:
Poofy ass attachments blev poppis och allt som man alltid gömt skulle visas upp. Urringningarna blev mycket djärva samtidigt som midjan blev väldigt liten med hjälp av korsetten. Kring stjärt och höft sattes stora puffkuddar i stål under klänningen så att det stod ut på de rätta ställena=gigantisk putröv. Intrycket blev voluptuöst men under ytan var allt rigoröst kontrollerat och jag trots att stjärten fick en comeback så var den nog inte så lycklig. Sellout.
Frackjackan blev stor bland herrarna och man kan ju bra gissa varför de hade sån djup slits bak vid stjärten. I Turkiet hade man dock stora gym byxor vars gren gick ner till vaderna.

1900-talet:
Korsetter var fortfarande BIG i början av 1900-talet men stjärten prioriterades fortfarande i och med att timglasfiguren var inne.


1920-talet:
I Tyskland har man några av de första baddräktsskönhetstävlingarna och i USA och övriga Europa har arbetsmoralen och jämlikheten börjat bli element att räkna med. Alla tonar ner sitt utseende och ser så smala och platta ut som möjligt, siluetten var nästan som ett försvinnande litet sträck och det hela var ett skräckdecennium för stjärten.

1940 – 50-talet:
När man gick på stan under den här tiden skulle man kunna säga ”baBAM!” eller ”vavaVOOM!” hela tiden eftersom kvinnorna skulle vara sensuella och fertila, vilket associeras med stora bröst, breda höfter och stor stjärt. Rita Hayworth och Marilyn Monroe var stjärtens språkrör.

1970:
Stjärtens Comeback i den moderna tiden med stort C! Byxorna nådde sin all time low och gick max upp till könshåret. Stjärten tittade alltid nyfiket ut när man satte sig ner och underkläder ansågs fånigt. Det var även nu den västerländska stjärten upptäckte fri kärlek för första gången sedan romarriket och fick dansa sig svettig och spinkig till folkrock eller disko år efter år.

1980:
Stjärten fick nog av det hårda livet som engagerad världsmedborgare med rent samvete och började spekulera i neontights och gym. Många timmar spenderades i solarier och i tread-mills. Stjärten hade en medelålderskris och försökte desperat se ut som sitt forna ungdoms jag.


1990:
Stjärten föll in i glömskans korridorer efter att hiphopen fick sitt genombrott. Den gymade och solbrända stjärten blev blasé och tillägnade några år som platt och intetsägande i Stussy-jeans.

2000:
Rocken fick en comeback och Ramones och Rolling Stones blev återigen stora namn. Stjärten fick återigen träffa sina gamla low-cut jeans och kom ut i svängen igen, men en del av stjärten har fortfarande inte glömt bort hiphopen.