(bootybass) (darling 53/02)
 

text: Jonna Sima




Vi dansar inte som vi brukade numera. Det är tur för stjärten har varit instoppad alldeles för länge.

”I shake my jelly at every chance/When I whip with my hips you step into a trance.”
(”Bootylicious”, Destiny’s Child)


Rumpan. Skinkorna. Baken. Röven. Stjärten. Arschlet. Göten. Det finns många sköna ord för att beskriva den utputande kroppsdel man börjar skaka när man hör riktigt bra musik. Rumpgunget kan sättas igång var som helst: på dansgolvet, vid stereon eller framför diskbänken. Musiken måste bara vara så pass grym att man snarare känner den än lyssnar på den. När sånt inträffar går man och vrider upp volymen lite extra, trots att volymen säkerligen redan är tillräckligt hög. Man vill känna basen slå mot kroppen. Tvingar man sig då till att stå helt stilla, inte röra en fena, så hör man hur förbannat hög volymen faktiskt är (och man förvånas troligtvis över att inte någon granne har börjat protestera ännu). Men till slut går det inte att stålsätta sig längre. Det är då höfterna börjar vicka från sida till sida, knäna böjs lite lätt framåt och baken putar lite lätt utåt - för att sen återigen börja guppa i takt. Plötsligt känns volymen inte alls för hög utan alldeles precis lagom. Vi kallar sån här musik för rumpmusik.

Det är inte all musik som kan gå under beteckningen rumpmusik. Själv har jag väldigt svårt att föreställa mig hur man skulle vilja skaka rumpa till pop och rock. När jag tänker rumpmusik så tänker jag på såväl den klassiska varianten med salsa och samba, som den nya som representeras av ny och gammal soul, dancehall, soca, bootybass, hiphop, house och uk-garage. Det är musik som är som gjord för att man ska skaka det ens mamma gav en. Det är också musik som har sitt ursprung i den svarta - ofta afro-amerikanska - kulturen. I afrikansk och sydamerikansk kultur har bakdelen alltid haft en mer upphöjd ställning än här på blekare breddgrader. Dels har det sin förklaring i att den anatomiska konstruktionen inte är helt likvärdig världen över. Kvinnor med afrikanskt och sydamerikanskt ursprung har alltså generellt sett ofta aningen större rumpa än européer och asiater. Det har med all sannolikhet en biologisk förklaring, men man skulle gärna vilja tro att det beror på att de har en helt annan danstradition än oss. Medan Europa har valsat sig fram genom historien, så har det på de flesta andra ställen i världen skakats på rumpan istället. Men flotten, båten, bilen, flyget, radion, tv:n och bredbandet har alla bidragit till att man tack och lov inte tvingas leva som sina förfäder bara för att man råkar vara född i en världsdel med logdanstradition.

De flesta har någon gång hört hur föräldrar eller andra från den äldre generationen vädrat åsikten om att det sätt vi dansar på nu för tiden verkar så tråkigt. ”Ni verkar bara stå och skutta bredvid varandra, ni tar ju aldrig i varandra”. Nä, just det. Det beror nämligen på att den påtvingade pardans som tidigare var alenarådande på dansgolv var ett ganska dåligt påfund. Blev man som tjej inte uppbjuden, fick man helt enkelt finna sig i att tillbringa kvällen som fastklistrad på en föga underhållande stol. Horror! Medeltid!

Till skillnad från i västvärlden, har solodansen varit självklar sedan urminnestider i de flesta kulturer. Här i det o så framåtskridna västerlandet har det inte varit lika självklart att dansa utan någon partner. Det var inte förrän sextiotalets twist, the original rumpdans, som den stora solodansrevolutionen bröt ut. I och med den kom solodansen att få sitt stora genombrott. Man behövde plötsligt inte längre oroa sig för att inte ha någon danspartner utan kunde lägga energin på att bara ha roligt på dansgolvet och bli ett med rummet.

Idag kan det kanske uppfattas som aningen hysteriskt att gå loss med en twist på dansgolvet (så till vida det inte är en modklubb eller en allmänt sextiotalsnostalgisk tillställning). Idag har rörelserna till rumpmusik blivit aningen långsammare. Det är mer ett rytmiskt rullande på höfterna än att man skruvar sig upp och ned som en borrmaskin.

Bootybass är musik som, vilket hörs på namnet, inte ska tilltala någon annan kroppsdel än just bootyn. Själva texterna är ofta rätt enformiga. De handlar i stort sätt uteslutande om svällande bakar, tits, feta basgångar, sex och party. Bootybass hördes allra först i Miami under slutet av åttiotalet. Musiken kan beskrivas som ett hopkok av karibisk kultur (Miami ligger nära Jamaica), sol- och avgastunga strandboulevarder, hav, bikinis och trummaskinen Roland 808. Booty bass låter väldigt simpelt ihopsnickrat. 808:an är också en bas som är väldigt lätt att använda sig av och så är den lätt att loopa vilket är viktigt i booty bass. Men framförallt låter basen otroligt fet i saftiga högtalare. När basen låter som bäst, det vill säga när den är på en helt vansinnigt hög volym, känns det bokstavligen som att den penetrerar ens totala nervsystem. Därför klarar man rent fysiskt bara måttliga doser av booty bass.

Fredrik, tjugonio, är fascinerad av och har lyssnat en hel del på booty bass. Han tycker att det är som en direkt fortsättning på Africa Bambaataas ”Planet rock”.
- Booty bass är den perfekta mixen av techno och hiphop och är väldigt långt från hiphopens headnodbeats som kan bli lite sömniga ibland. En del kallar musiken ”ghetto tech” som jag egentligen tycker är ett bättre namn än ”bass”.

Rumpan är också en av de viktigaste beståndsdelen i rnb, hiphop och ragga. Hyllningarna till stjärten är otaliga. Men det är inte bara för texterna som man sammankopplar den sortens musik med just bakdelen. Den främsta anledningen beror kanske främst på de som framför låtarna, det vill säga popstjärnorna. Vissa artister associerar man helt enkelt direkt med rumpa. Destiny’s Child slöt sig till den kretsen efter att ha gjort förra årets stora rump-anthem: ”Bootylicious” (året dessförinnan gjordes den av Sisqo med hans ”Thong song”). Låten i sig är sådär halvhärlig med sitt gitarriff från Steve Nicks ”Edge of seventeen” och den i längden lite tjatiga refräng. Men får man däremot se musikvideon samtidigt blir låten plötsligt mycket bättre. Härligare rumpdans måste man nämligen bege sig till närmsta salsaklubb för att leta efter. Den som någonsin varit på ett dansgolv det senaste året där ”Bootylicious” vält ut ur högtalarna, vet att samtliga på golvet då gör sitt yttersta för att skaka sina rumpor på ett lika mustigt sätt som Beyonce, Kelly och Michelle gör. Och i slutet av låten måste man bara titta lite förföriskt på den man dansat mot och med händerna på de svängande höfterna mima lite sensuellt: ” I don't think you ready for this jelly/ I don’t think you ready for this / ’Cause my body too Bootylicious for ya babe”.

Jennifer Lopez är såklart en annan given rump-artist. Inte sedan Marilyn Monroes dagar har kanske en bakdel varit mer omdiskuterad än J-Los. Precis när up-pushade tuttar och work-outade plankrövar härjade som värst under slutet av nittiotalet, dök Jennifer upp som stilikon med videon till ”Waiting for tonight”. J-Lo:s höftrullningar gjorde de flesta av oss framför tv:n ungefär lika gröna, som det illgröna laserljuset i videon, av avund. Med videor som ”Love don’t cost a thing” och ”I’m real” och spektakulära Versace-kreationer samt den egna kollektion Sweetface clothing (som hon startat tillsammans med Andy Hillfiger, Tommies lillebror) har hon fått även oss européer att till sist inse rumpans tjusning. För det är inte bara det att skaka rumpa är bland det skönaste man kan sysselsätta sig med, rumpan är också garanterat med i topp tre över snyggaste kroppsdelar, haja!

”Shake ya ass, but watch yourself/Shake ya ass, show me what you workin with”
(”Shake ya ass”, Mystikal)


RUMPMUSIKTIPS:
2 Live Crew – Shake that ass
2 live Crew – Shake a little somthin’
T.O.K – Shake yuh bam bam
Fattaru – Skaka din göt
Juvenile – Back that azz up
LL Cool J – Bug Ole Butt
A Tribe Called Quest – Bonita Appelbum
Sir mix-a-lot – Baby’s got back
Elmore James – Shake your moneymaker
Fast Eddie & DJ Sneak – Booty call
Mos Def – Ms Fat Booty
Funkadelic – Loose booty
Craig David – Booty man
Prince Paul – Booty Clap
Beastie Boys – Shake your rump
Public Enemy – Shake your booty
Princess Superstar – Kool Keith’s ass
R. Kelly – Feelin’ on yo booty


Hej •• Brev •• Killed by Beauty •• Rumphistoria •• Troshistoria •• Analt •• Bear Quartet •• Bootybass •• Häcken som ideal •• Håriga rumpor •• Månadens Darling •• Kära dagbok •• Fråga Darling •• Debatt •• Chat •• RÖSTA!!! •• Mobilkul •• Black Hawk Down-tävling
Gamla nummer •• Bli en Darling •• Shop •• Prenumerera •• Annonsera •• Pappers Darling>>