 
 |
 |

 |
(djur)
(darling 52/01)
 |
| |
text: Therese Svensson
|
 |
Island är
typ som Australien, fast helt tvärtom.
|
 |
Namn:
Republic of Iceland
Area: 103.000 kvm
Befolkning: 282.849
Huvudstad: Reykjavík (population 171,500)
Språk: Isländska
Religion: 95% lutheraner, 3% andra protestanter,
1% romersk katolska, & några anhängare
av Ásatrú, en forntida religion
Regering: republik
President: Ólafur Ragnar Grímsson
Ekonomisk tillväxt 2000: 4.9%
Inflation: 1.9%
Arbetslöshet: 2.4%
Stora export/import-partners: EU (speciellt
Tyskland, Norge, England, Danmark, Sverige), USA
Medlem i EU: nej
Vulkaner: ja
Egen hästras: ja
Toppdomän: is
Saker alla vet om Island: Att Björk bor
där, att det är kallt, att det bodde många
vikingar där, att man kan tölta, att man
säger fnungur knifur
Ord som rimmar på Island: Pilsand, kilsand,
and, sand, fil.kand, rand, tand, visdomstand, hand
Filmer som spelats in på Island (helt eller
delvis):
Íslenski draumurinn aka The Icelandic Dream
(2000)
Lara Croft: Tomb Raider (2001)
Í skugga hrafnsins aka Korpens skugga (1988)
Vildspor aka Wildside (1998)
The Viking Sagas aka The Icelandic Sagas (1995)
A View to a Kill (1985) (James Bond!)
Ultima Thule (1998)
5 år - som vi så dem (1947)
Atlanten (1995)
Blossi/810551 (1997)
Bond 20 aka Beyond the Ice (2002) (en till James Bond)
Börn náttúrunnar aka Children of
Nature (1991)
Clouds: Letters to My Son (2001)
Cold Fever (1994)
Djöflaeyjan aka Devil's Island (1996)
The Fifth Element (1997)
Ein stór fjölskylda aka One Family (1998)
Einkalíf (1996)
Englar alheimsins aka Angels of the Universe (2000)
Foxtrot (1988)
Gildran (2001)
Hrafninn fly´gur aka Korpen flyger (1984)
Húsi<eth> (1983)
Independence Day (1996)
Islande, escale entre deux mondes (1932)
Jouer sa vie aka The Great Chess Movie (1982)
Judge Dredd (1995)
Juniper Tree (1990)
K-19: The Widowmaker (2001)
Neuerburg (1998)
Nibelungen, Teil 1: Siegfried, Die (1966)
No Such Thing aka Monster: A Modern Re-telling of
Mary Shelley's Frankenstein (2001) (USA)
Pêcheurs belges en Islande aka Belgian Fishermen
in Iceland (1932)
Salka Valka (1954)
Sol, sol skin a mig... (1996)
The Split (1999/I)
Sporlaust aka No Trace (1998)
|
En gång fick
jag för mig att jag skulle flytta till Island.
Jag hade aldrig varit där men jag kom fram till att
jag hatade vintern och att jag ändå aldrig skulle
komma undan den vad jag än gjorde, så då
var det ju lika bra att flytta till Island och ta tjuren
vid hornen. Fråga inte om logiken i den slutsatsen
men jag var fast bestämd att det var ett bra beslut.
Jag tror det var filmen Korpen flyger som vår
SO-lärare Lars visade någon gång i åttan
som gjorde det. Det var då jag först kom i kontakt
med Island och det var kärlek vid första ögonkastet.
Island var en mörk främling och full av mystik,
äventyr och misär och man överlevde i dess
sällskap enbart med en stor gnutta tur. Skulle man
hänga med Island fick man ha på sig gammal björnpäls,
bo i en grotta och äta buljongvatten. Island var liksom
så totalt tillbaka till naturen som det bara gick.
Där levde man som människa på naturens villkor
och pallade man inte så dog man på fläcken.
Så Island blev min nya farliga kompis och
jag gick runt och sa fnungur knivur och bannade
mina föräldrar för att de inte döpt
mig till Svensdottir istället för Svensson. Visserligen
tänkte jag inte så noga på att min bild
av Island hörde hemma på vikingatiden, jag var
förblindad av den nya vännens berättelser
och sagor.
Det var under den här tiden som alla i klassen började
paxa länder. Man började liksom få in i
sin lilla stirriga tonårshjärna att det fanns
mer än Sverige och att man faktiskt kunde åka
vart man ville i hela världen. Så helt plötsligt
började alla, som genom en tyst överenskommelse,
intressera sig för geografi och på rasterna diskuterade
vi våra favoritländer istället för
våra favoritband.
Mina kompisar pratade med kärlek i rösten
och glitter i ögonen om Bermuda och Kalifornien och
fattade inte alls varför jag hängde med Island.
Men de fnyste jag bara åt för vad visste de,
de var ju bara schmucks som jag umgicks med för att
inte vara ensam på skolrasterna. Den enda som fattade
var min kompis Anna. Hon berättade att på
Island fanns det visst inga riktiga städer så
det var som att bo på landet. Och så satt vi
och pratade om hur alla måste känna ALLA på
Island eftersom det bara bor ca 300.000 människor där
och hur alla taken och husen i Reykjavík är
målade i glada färger så att de ska pigga
upp och så att man ska kunna hitta hem i all snö.
Island blev för oss som en barnens ö fast för
riktiga människor.
Såhär trodde jag och Anna att man pratade
om man träffade någon från Island:
Åh är du från Island? då kanske du
känner Olav Gudmunsdottir?
Jaså HAN! Vi brukar ta en öl ihop efter jobbet.
Eller:
Åh är du från Island? Känner du Thor?
Ja det är min bror!
Jag, Anna och Island var en oslagbar kombination,
vi pratade om hur bra de måste vara på fiske
där eftersom det är deras största industri
och hur starka njurar de måste ha eftersom de dricker
så mycket sprit. Vi pratade också om hur bisarr
humor de hade i sina sagor, att det säkert bor alver
där och hur koolt det vore att bada i varmvattenskällorna
och gå på promenad i de stora lava-öknarna.
Vi pratade ofta om att resa dit när vi blev lite äldre
och kom fram till att något av följande datum
verkade bra:
17 juni då de firar sin nationaldag med parader, fester,
musik och teater.
Sjómannadagurinn (första veckan i juni) som
är en stor fest med en massa simtävlingar etc.
för att fira alla sjöfarare.
Midsommar (24 juni), traditionen säger att midsommar-daggen
är magisk och om man rullar i den naken kan den bota
19 olika sjukdomar.
Sumardagurinn Fyrsti (tredje torsdagen i april) vilket är
en karneval för att fira sommarens första dag.
Pjódhátí<eth>
Vestmannaeyjar (augusti: Vestmannaeyjar), en skitstor fest
med stora eldar, utomhuscamping, dans, mat och superfylla.
Annars har de under augusti även Verslunarmannahelgi
som man firar med barbecues, hästtävlingar och
ännu mer alkoholkonsumtion.
Det enda negativa med Island i våra ögon
var att det är världens dyraste land för
turister förutom Japan (eftersom de måste importera
precis allting) och att man inte kan åka dit efter
sista augusti för då stänger de ner hotell
och vandrarhem för vintern. Fast man kan ju alltid
åka till Reykjavík som är öppet för
turister året runt där man kan besöka kyrkan
Hallgrímskirkja som är formad som ett berg av
lava.
Allt verkade gå hur bra som helst för mig, Anna
och Island fast så kom året 1993 och i samma
veva sket Björk i Sugarcubes och blev Islands
största exportvara över en natt. Helt plötsligt
visades Reykjavík och vulkaner i vartenda tvprogram
och Mtv körde inte en enda musikvideo utan en gejser.
Då var det kört, etablissemanget hade kommit
och gjort det hela till en industri av kool och Island verkade
hur nöjd som helst med sin nya image som tres chic.
Till och med våra skolkamrater övergav sitt fåniga
Kalifornien till förmån för Island. Jag
och Anna fattade inte vad som hänt som gjort sån
skillnad och varför Island blivit en jäkla sellout
som plötsligt vänt oss ryggen.
Det gick ett tag och jag slutade höra av Island.
Det kanske var bäst för oss alla, jag vet inte.
Island verkade tycka sig vara för fin för min
och Annas vänskap så det skulle nog bara finnas
bitterhet kvar om vi hade fortsatt. Men nu, efter så
många år, känner jag att man kanske skulle
försöka ta upp kontakten igen.
Åhh
Island, you have never truly left my heart. |
|
 |
 |
|
 |
|