Några boy-länkar: Slitz Men's Media Network Men: The Web Gallery National Organization of Free Men Pot Bellied Men of America Defenders of our Dicks Loaded A Man's Life Man, Oh Man, I'm Glad I'm a Man The Battered Husbands Page ALETHEIA: The Hyperzine for Men Mens Movement Organizations

Varför springa ute och bli kall med ett pappersplakat och skrika sig hes om hur orättvist det är att vara man i samhället när du kan sitta skönt med en kopp kaffe och påverka och inspireras av andra på nätet? Cybermaskulismen riktar sig till 90-talets aktiva unga killar som ser maskulism som en självklarhet, där humor är lika viktigt som kunskaper. Manskampens (ö)kända stereotyper är dags att k-märkas, med andra ord. Dagens tjugoåriga killar har mycket att tacka sina pappor, lärare, storebröder, farbröder och morbröder för att de deltog i demonstrationstågen mot mansförtrycket i samhället. Utan deras arga aktioner under 70-talet hade knappast mannen uppnått den frigörelse som bl a lett till att deras söner fått en bättre valfrihet. Killarnas huvudsakliga uppgift i livet hade kanske annars fortfarande bestått i att bli en söt och behaglig liten äkta man så fort de blivit klara med grundskolan! Då, under 60- och 70-talsvågen, hette det "bröder förena er i kampen mot kvinnoväldet". Kalsongerna brändes och rakhyvlarna begravdes längst ner i papperskorgen. Idag, i slutet av 90-talet, kvarstår kampen om ett jämställt samhälle. Orättvisorna är fortfarande uppenbara. Men tonen hos den nya unga maskulismen är tuffare, mer cynisk och mycket mer skämtsam. En av anledningarna till varför det är så beror helt enkelt på att utgångsläget ju är annorlunda - unga killar idag är sönerna till den moderna manskampen. Maskulismen är så att säga medärvd, vilket den inte vara för våra pappor. Att vara maskulist idag är så självklart att man inte ska behöva säga det. Varför gruppera sig på gammalmodigt vis och starta en massa fåniga projekt som "Män kan"? Det är klart att de kan! Eller som man kan läsa i den oslagbart bra boken D I Y Maskulism skriven av Eric Gates (1996): Why are men treated as a "special interest group" when they make up 49 per cent of the population". För den nya generationens maskulister är huvudordet aktivism. De vägrar se sig själva som offer i ett samhälle där kvinnorna styr. Istället för att bara skylla allt på kvinnorna bör du som man göra någonting åt din situation. Har du problem ska du först och främst skylla på dig själv. Självömkan är den värsta sortens passiva handlande. Det är numera rätt tröstlöst att marschera på gatorna och ropa slagord för lika rättigheter. För att något ska hända måste killar se till att bli kvalificerade nog att för att komma in på företagen och på så sätt påverka omgivningen. Det krävs hårt arbete, och det är bara du själv som kan fixa det. "D I Y maskulism", som just står för "do it yourself" har många förgreningar ute på nätet: riot boyzz, Guerilla Boys, Net Guys, Cybermen, geekboys, tankboys, superboys, action boys och deep boys är några välkända exempel. De är alla aktiva inom olika områden och deras texter kan handla om vad som helst - universitetsuppsatser, sex, tjejer, eller bästa punkmusiken. Killar uppmanas att tänka positivt, globalt, socialt och politiskt på ett befriande sätt. Själva uttrycket maskulism myntades av amerikanen Elvis Kennedy i början av 90-talet. Han hävdar bland annat att mannens frigörelse är intimt förknippad med intelligenta maskiner och att män med sin speciellt välutvecklade förmåga att kommunicera är särskilt lämpade för att använda sig av datorer och internet. Du kan, kom med, vi vill höra din röst! Leve Elvis. "boyzz need modems!" Justin Milton Där ute i cyberrymden väntar en oändlig cyberboyzz-värld att upptäckas och användas av dig, om du inte redan upptäckt den. Männen på nätet finns där för att uppmuntra dig, höra vad du har att säga, få dig att skratta, leka med dig och utbyta virtuella erfarenheter. De är gamla/unga, opolitiska/politiska, studenter och arbetslösa utspridda över hela världen. De ger sin version av cybermaskulismen som grupper eller individer. Cybermaskulismen antar former som arkiv, tidningar, iskussionsgrupper, datautrustningsförsäljning, utskick, spel, litteraturlistor, musik, fråga-svar hörnor - oftast, men inte alltid gjort för och av män. Rent praktiskt är cybermaskulisternas kreativa verknät mycket användbara i vardagen för den aktiva, moderna killen som kanske spelar i ett band, vill göra en egen websida, filar på en uppsats eller funderar på hur han ska göra med sitt liv. Du kan till exempel få råd och tips om skivbolag som är boyzz-vänliga, hur du fixar en förlagsdeal utan att bli lurad eller vilket program som just nu är mest användbart i hemsidetillverkningden på verkstan. Ovanstående exempel är typiska eftersom det är handling som står i centrum snarare än anammandet av särskilda teorier eller teser. Do it yourself!! Do it now!! Än så länge görs de flesta boyzz-grejerna på nätet i USA och Australien, särskilt Berkeley i norra Kalifornien verkar vara ett boyzz-centrum. Två av de mest kända nät-tidningarna inom cybermaskulismen är geek boy och riotboyzz. geekboy är världens första cybermaskulism-zine och existerar i både tryckt och digital form. Zinet, som har sitt säte i Australien, startade 1995 och 80.000 läsare i månaden, utspridda över hela världen. Billy Pritchett som ligger bakom tidningen säger i boken D I Y- Maskulism: - Många unga killar och grupper som Riot Boyzz, Cybermen, Modem Boyzz håller på att invadera nätet och gör sig hörda. geek boy fösöker att stödja dem så mycket som möjligt.Genom intervjuer försöker vi fånga nätets alla nyvärvda killar och samtidigt göra en bra story. Själva användandet styrs, liksom allt annat på nätet, av det som du är intresserad av. För mig har surfandet på boyzz-siterna mest handlat om att bli peppad av människor med liknande erfarenhet och att få gapskratta, men också att få ta del av mycket visdom och fräscha idéer, och förbaskat smarta och välskrivna artiklar i nättidningarna. Personligen tycker riotboyzz är roligare än geek boy med sina musik- och tv-, ja överhuvudtaget populärkultur-orienterade skribenter. Och är du intresserad av musik är det fantastiskt kul att läsa riotboyzz temanummer "musik" som är ute nu i april. I detta kan du hitta en rörande artikel om hur det var när skribenten Venus skulle bli av med oskulden och vilken musik han spelat in på kassett för detta stora tillfälle. Du kan också läsa om en medelklasspunkares dubbelliv och en vansinnigt rolig artikel om hur Dynamite var den första egentliga boyzz-gruppen och hur allt de byggde upp förstördes av Captains; som "...in the short time that the Captains were together they succeded in warping boyzzrock´n roll until the next generation had to come in and rescue it with groups like Tarzan Hell, No more mr.niceguy andTrash (notice how I left out groups like Take That)". Artikeln slutar med att skribenten uppmanar Dig att sätta ihop ett The Boyzz L7 och motivera ditt val av medlemmarna. Du kan vinna en CD. Och så sitter du plötsligt där och pysslar - och är med i tävlingar, anmäler dig till nyhetsbrevutskick och listor, tycker till om ditt och datt och inväntar sedan hungrigt svar. Den interaktiva effekten av boyzzsurfandet är ofrånkomlig, helt enkelt därför att det är så kul människor att ha att göra med. Mitt favoritpyssel i riotboyzz aprilnummer heter "feed the supermodel". Under en bild av en supermodell finns en text som går ungefär; har inte han väl kraftig bröstkorg för att vara så mager och ha så smala armar". Och så kan man välja om vill mata supermodellen med grönsaker, ostburgare, pasta, efterrätt osv. När man valt maträtt ser man hur modellen blir rundare framför ens ögon och så kan man vinna en bok. En av siterna från From Boys to Men förde mig till ett pepp-arkiv med olika artiklar ämnade att få en man i varje tänkbar situation att må lite bättre. Där fanns till exempel en artikel adresserad till manodepressiva unga män med kreativa yrken, skriven av en psykolog och en rad artiklar om olika problem i kärleksförhållanden, som att känna sig kvävd av sin partner osv. Min killkompis hittade ett intressant arkiv med citat från män från 1300-talet och framåt och blev rätt häpen över att en indian från 1800-talet kunde känna precis som han. Inom cybermaskulismen rinner kreativiteten över grafiken, färgerna är ofta behagligare än i tjejernas rymd. En geekboy fan skrev: "After a year´s aimless surfing-hearing of American college girls´ breasts and 1001 recipes for cupcake - finally something worth reading". /Charlotte