(hjälte) (drrling40/00)


> av Tomas Hemstad

 

 

 


När Tomas mötte
David Hasselhoff

Vår vistelse i Los Angeles hade verkligen varit så där härligt turistig som en resa till Hollywood ska vara. Vi hade varit och tittat på stjärnornas handavtryck i Hollywood, Outlet-shoppat, ätit fantastiskt mycket skräpmat (jag gick upp 7 kilo), umgåtts med våra asglammiga amerikansk-skånska släktingar och surfat. Dessutom hade vi varit nere på Venice Beach och hängt ”farligt” med knarkare, motorsågsjonglörer, horor och andra ”far out”-människor.
Det var också nere i Venice som min styvbror Stefan fick syn på Muscle Beach, det klassiska gymet där Slo-Mo-musikvideo-stora-tuttar-mycket-muskler-scenerna i Baywatch brukar spelas in. Muscle Beach är förmodligen det spänningaste gymet i hela världen. Det ligger precis på sidan av stranden och är helt och hållet utomhus. Alla som tränar där ser ut som gladiatorer, de svettas inte fast det är trettio grader varmt och de ler samtidigt som de pressar 150 kilo i bänkpress. Stefan var djävligt sugen på att gå in och köra en runda bara för att få träna på samma gym som Baywatch-grabbarna men kunde inte riktigt med exhibitionismen så vi gick vidare.

Senare samma dag låg vi på stranden utanför huset vi hade hyrt. Bredvid oss såg vi plötsligt ett gäng kids, de var till och med yngre än oss (jag var sexton det här året), komma springande under ledning av en äldre kille. De hade alla likadana badbyxor och tv-skadade som vi är räknade vi ut att de måste vara Junior Lifeguards. Precis en sån som Hobie var i Baywatch (Hobie är David Hasselhofs som i serien spelades av Brandon Call men helt plötsligt byttes ut av mot en yngre skådis som inte var det minsta lik). Vi suckade hänfört men blev lite besvikna över att de inte hade några röda bojar.

Baywatch ja. Jag och mina syskon älskade Baywatch. Vi flyttade från förortsvillan till förortsradhuset när mina föräldrar skilde sig. Radhus kändes inte alls lika koolt som villa men en sak vägde lätt upp nerköpet – kabelteve. Från den lilla världen med 1:an och 2:an öppnade sig plötsligt en mycket glammigare dimension av talkshows, MTV och Baywatch. Baywatch var liksom überserien. Den gick på TV1000 på den tiden och Michael Warlock och Erika Eleniak var stjärnorna och brösten hade ännu inte svällt till de proportioner som de senare fick. Hur som helst så följde jag Baywatch i flera år framöver och de röda bojarna och mysiga utkikstornen skapade sig en plats i mitt popkulturella medvetande för all framtid.

I Los Angeles hade det blivit kväll och morbror Bosse som börjat få problem med minnet hade berättat historien om de danska sjömännen för sjätte gången (ingen hade fortfarande förstått vad den handlade om men den var visst hemskt snuskig) när min ena styvbror tog upp Baywatch. Min mors kusin som också var med droppar lite i förbifarten ”tja, de spelar ju in här i närheten.”. Vi satte nästan våra blaskiga budweiser i halsen.
Nästa morgon var planen klar. Vi skulle köra en heldag i Baywatch tecken. Första anhalten var Santa Monica Pier som är en jättepir med ett mindre nöjesfält på. Det är dit livvakterna i serien tar sina dater, springer omkring i slow motion, vinner nallar och äter sockervadd. Piren var full av pappfigurer i naturlig storlek av Michael Jordan, David Hasselhoff, Madonna och andra stjärnor som man kunde få sitt foto taget med för ett brutalt överpris. Japanerna och tyskarna flockade omkring dem men vi tyckte att det kändes en aning patetiskt och gick vidare.

Nästa anhalt var adressen vi fått tag på där BW skulle spelas in. När vi kom dit såg det fortfarande rätt öde ut. Kameror riggades och folk sprang omkring och fixade saker som verkade otroligt viktiga.
Efter ett tag gled en trailer modell lyx ner på parkeringsplatsen. Sen kom två bilar till. En med två stora palmer och en med en matta och två stora fåtöljer. Palmerna, mattan och fåtöljerna placerades utanför trailern och som på beställning kommer popstjärnan, skådespelaren, tyskvännen och kits bästa kompis David Hasselhoff cruisande i en superstarbil och går in i trailern.
Efter ett tag började inspelningen av första scenen. David alias Mitch Buchanan och en annan av de manliga skådespelarna turades om att nyttja pressbänken som var placerad på stranden bredvid livvaktstornet. Allt för att deras muskler skulle få den rätta spänsten i scenen ”de-snälla-livvakterna-lär-missanpassad-unge-att-paddla-kanot”. När scenen är färdiginspelad och regissören har skrikit ”cut” gick en familj tyska fans fram till Hasselhoff och blev fotade tillsammans med honom. Vi bestämde oss för att trots att vi är blyga svenskar ska vi inte vara sämre, tog mod till oss och gick fram. David var sådär proffsigt trevlig som bara californiker kan vara. Han tog i hand med oss alla, visade colgatesmilet och artighetssnackade.
”So you guys're from Sweden, huh?”
”Mmm...yes.”
”Whatever happened to that crazy band Europe?”
”...”
”We used to hang out and party and stuff. They were like really great guys”
Vi höll oss för skratt. Det är ju trots allt inte varje dag man träffar en stjärna Och så fick vi vår idolbild.