Antisemitism - judehat. Ordet hänger samman med att hebreiskan är ett semistiskt språk. Benämningen i sin tur förklaras av att de som talar dessa språk har ansetts härstamma från Noas son Sem. Judarna säger att Abraham är den första juden - det var han som kom på att man bara ska tro på en Gud - och enligt judarna gör det honom till en jude. Man skulle också kunna såga att Abraham är en trosfader, att han ligger till grund för både islam och kristendomen där man också bara tror på en Gud. Abraham bodde i Mesopotamien (dagens Iran/Irak).			Från att ha varit enkla slavar till att bli alla tiders förföljelseoffer. av Marie Birde
		Det verkar som om det alltid har varit någon som har stört sig på judar. Beror det på otur? Varför har det varit så? Frågorna är enkla, men det finns ingen som har några simpla förklaringar. Det verkar inte som om det är någon som vet. Och vet någon någonting får man olika förklaringar beroende på vem man frågar. Något alla verkar kunna enas om och som verkar vara grunden i det hela är att judarna alltid har varit en avvikande minoritet. Dessutom har de sin egen tro och kultur som de har bevarat väldigt väl. Precis som till exempel zigenare och armener som fortfarande är väldigt utsatta för spott och spe. Man skulle kunna jämföra judarna med den enda gotharen på högstadiet - hon som har konstiga kläder, lyssnar på konstig musik, har för mycket smink och som relaterar allt till saker man själv inte kan förstå. En som det är lätt att anklaga om ens svarta kajalpenna plötsligt har kommit bort. Man kan också säga att förföljelsen av judarna beror på en olycklig tradition och en rad olika omständigheter.... Redan på Moses tid (1300 f Kr) var judarna slavar åt Egyptens faraoer, de byggde pyramider, fick pisk och hade det allmänt träligt. Att de var slavar berodde väl iochförsig inte på något direkt judehat - de hade helt enkelt mest befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle. Men precis som med alla i fångenskap tyckte man att slavarna var mindre värda än andra, man kunde göra vad man ville med dem utan att någon brydde sig. Och det kanske var där allt började? Om man ska tro bibeln befriade Moses det judiska folket och påbörjade en lång vandring till det förlovade landet: Kaanan (dagens Israel). I Israel bodde det ju redan folk, men det gjorde inte så mycket, de samsades så gott det gick i flera hundra år. Men lycka och fred är inget som varar för evigt. Under antiken när romarna var vid makten tyckte de att Israel verkade vara ett trevligt land att belägra. Alltså gjorde de det och sprängde Jerusalems synagoga i luften. Inte för att de inte gillade judar utan för att det var så man gjorde när man belägrade städer. Allt som var viktigt för stadens struktur raserade man så gott man kunde. Det var inte så kul i Israel längre, de där romarna var ena riktiga fascister och därför begav sig judarna iväg för att bosätta sig någon annanstans. Folkvandingen brukar man kalla "Diasporan". Det romerska riket var stort och det judiska folket sped ut sig över hela riket - några hamnade i Skottland, andra i Spanien, Frankrike, Italien och så vidare. När det inte var så många av dem på samma ställe utmärkte de sig också mer i samhället - judarna var avvikande (= det perfekta mobboffret). Dessutom var judarna skitjobbiga för romarna: Judarna vägrade till exempel ställa upp en kejsarbild i synagogorna (något judarna hade sluppit undan under en tid, trots att alla andra gjorde det) och så gjorde de uppror eftersom de ville återskapa den judiska staten - romarna slog såklart tillbaka och krossade judarna och deras tro på en egen stat. Att de höll på så gjorde ju att romarna inte såg så välvilligt på judarna. Det är också under antiken (700 fKr - 400 eKr) som antimsemitism finns dokumenterad. Seneca (4 fKr - 65 eKr) som var kändis i romerska riket skrev elaka saker om det judiska folket: - Judar är lata. Något man grundade på att judar har sabbat en dag i veckan och därför inte jobbar. - Judar är ej lojala medborgare i Alexandria. Det kunde de inte vara eftersom de trodde på andra gudar än de man trodde på i staden. - Judarna är högfärdiga. Eftersom de var kinkiga med vad de åt och allt skulle lagas till på ett speciellt sätt. - Det är vanligt med ritualmord bland judarna. Tidigare hade kristna blivit anklagade för samma sak, så en teori är att kristna som hade tröttnat på att höra om påstådda ritualmord helt enkelt anklagade någon annan för det. - Judar ägnar sig åt tygellös vällust. Att de var bra på att våldta flickor och knullade en hel del helt enkelt. Kanske berodde det på att judar är lite snyggare än andra? Och att fler flickor därför ville vara med judiska män? Eller så kanske judarna födde fler barn än andra? vidare ->