FRÅGOR MAN KAN STÄLLA NÄR MAN SKA KÖPA:

Varför ska du sälja?
- säger personen "Jag vet inte" är den säkert trasig.

Är det säkert att den är hel?
- börjar de flacka med blicken är den nog inte det.

Är det där rost eller fågelskit?
- man vill ju inte ha en nerbajsad bil.

Antennen är väl inte av?
- det är värdelöst att inte kunna lyssna på radio i en bil.

Vår sjukt bra checklista att printa ut!

Att köpa bil är ett stort steg in i vuxenlivet, inte bara för att det är den första stora investeringen och en dröm som går i uppfyllelse utan för att en egen bil är frihet i en liten plåtask och ansvarstagande. Dagen för bilköpet är också dagen då man bondar med sin bilintresserade förälder och låter honom/henne följa med som moraliskt stöd inför inköpet.

”Det var en liten Honda Accord -79, röd. Den såg ut som en liten sportbil tyckte jag. Den kostade 10 000 och jag tyckte jättemycket om den ändå tills den gick sönder. Den hade aircondition importerad från Saudi Arabien!
Tyvärr hade jag den bara ett och ett halvt år innan den gick sönder helt och hållet, så jag blev lurad kan man säga... Av min egen farbror.” /Calle

Att plötsligt kunna köra vart man vill, när man vill, hur fort man vill är skönt- så länge man har råd. Ett bilköp är nämligen också ett uppvaknande, i sandlådan behövde man ingen bilförsäkring och man kunde köra utan bensin - i verkligheten blir man plötsligt medveten om att saker kostar och man måste betala - tyvärr inte med svett som i Fame - själv, med pengar man inte har. Det är då man börjar bli intresserad av världspolitik och ekonomi.

”Min första och enda bil hittills var en Volvo Amazon Combi - 66, den var Fantomenblå och vacker och underbar. Jag ägde den tillsammans med 2 andra studenter när jag gick på Konstfack, vi körde runt konstverk i bilen och då bodde jag i ett torp på landet så jag körde ofta hem på nätterna i Amazonen med hjärtat i halsgropen eftersom man aldrig visste vad som kunde hända; jag hade ett par nära-döden-upplevelser tillsammans med Amazonen. TIll exempel bensinstopp i måndagmorgonrusning på söder - bilen stannade i bussfilen så bussen kunde inte komma fram vilket resulterade i lynchstämning på Renstiernasgatan.
En annan gång skulle jag köra virke från Länna. Vid ett rödljus i Årsta funkade plötsligt inte bromsarna så jag gled ut i en korsning precis när den mötande trafiken fick grönt ljus. En tredje gång jag minns är hur bilen bara dog den Stora Motordöden utanför NK i en fredageftermiddags-rusning, bilen och jag stod helt still i ösregnet i innerfilen och halva Stockholm tutade och hytte med nävarna bakom mig och jag grät.
Vi älskade våran Volvo men sålde den till slut av hälsoskäl.” /Annika


En bil är mycket, mycket mer än bara ett simpelt fordon. Att ha bil är till exempel också dilemmat att hitta sköna utsiktsplatser att parkera på när man vill hångla snyggt. Det är också funderingar kring hur man får en skrothög att se ut som en icke-skrothög. ”Ska den där bumperstickern verkligen sitta kvar?” ”Fattar folk att man är dubbelironisk om man sätter upp en doftgran och tärningar?” På den första bilen är nämligen utseendet viktigare än allt annat. Framför allt färgen. Och kanske märket. Vilket skick den är i spelar mindre roll, bara den har rätt pris och färg så...

”Jag hade en ärtgrön bubbla som hette Bertil i orginalfärg från 1972. Den var trimmad och avgasröret var paj så den hördes över hela stan och mina vänner visste alltid att det var jag som kom. Jag köpte Bertil billigt men han kostade en förmögenhet i form av p-böter, bortbogseringar och ständiga reeparationer, trots att jag inhandlade billiga reservdelar på gamla skrotar och sånt, för det var alltid något nytt som gick sönder. Jag lärde känna alla killarna på verkstan och de tyckte hela tiden att jag skulle laga honom igen. Tillsammans höll vi liv i Bertil som en slags konstgjord andning.
Jag har rullat igång honom hur många gånger som helst och tagit hjälp och lärt känna en massa folk på detta sätt, vilket varit mer eller mindre angenämt. Bertil dog på motorvägen precis bakom en kurva och då trodde jag att jag skulle dö jag med. Efter detta stressmoment kändes hans död som en befrielse.” /Ann-Linn


Nuförtiden är en egen bil inte direkt någon statusgrej, de flesta som vill kan fixa en vill om de bara vill, men en bil är ändå en sak som folk blir imponerade och intresserade av. Folk med körkort frågar hur många mil den har gått, folk utan körkort undrar om den är ljusgul eller om det finns plats för knäna i baksätet.

”Min första bil var en svart bubbla med lila klädsel. Den var hemmalackad. Tyvärr fungerade den typ aldrig så jag skrotade den ganska snabbt. Man kunde åka 200 meter och sen stannade den eftersom den läckte bensin. Men den var ju sjukt porrig!” /Jonas


Ett liv med bil är också roligare. Inte bara för att man kan följa med hjälplösa vänner till IKEA och hjälpa till med inköpen, med bil blir det så mycket enklare att åka på den där bilutflykten och man slipper stå i tråkiga telefonköer till taxibolagen när det är busstrejk och man absolut måste ta sig ut till flygplatsen inom en timme. Man slipper också be andra om så mycket hjälp. Dessutom blir föräldrar lätt impade om man hämtar upp dem i den egna bilen.