MONSTER VI MINNS


Dracula
En av de största monsterskådespelarna var Bela Lugosi som porträtterade Dracula i de flesta filmerna. Han spelade även mr. Darling i en teateruppsättning och dog urfattig och nerknarkad och blev begraven i sin berömda Draculacape. Dracula var ett bisarrt monster som bröt mot vissa regler. Han var nämligen väldigt stilig och sensuell och gick hem mycket bra hos damerna. En kontradiktion som skulle få ödesdigra konsekvenser då greve Dracula (a.k.a Vlad Tepes- the Impaler) från Transylvanien var en vampyr som hette duga.


Leatherface i "Motorsågsmassakern"
Leatherface är original slasharen som satte en milstolpe i hur de framtide skräckfilmsmördarna skulle vara. Han hade en mask över ansiktet gjord av liks ansikten och gillade motorsågar och köttkrokar, med skillnaden att han ville vinna en identitet snarare än dölja den (som t.ex Myers). Det mest skrämmande i filmen är att den faktiskt inte är fiktiv utan är baserad på en riktig berättelse och visar upp att verkligheten kan vara mer tvistad än den värsta skräckfilmen. Har varit totalcensurerad i många länder och släpptes i Sverige först för några år sedan. Jätteäcklig.


Freddy Krueger i "Nightmare on Elm street"
Freddy var killen med attitydproblem och han finns i allas drömmar med taskiga brännmärken och knivhandske. Kombinerade snygg humor med blodigt slem i "Nightmare on Elm street" filmerna. Svenskättlingen Robert Englund som även spelade Willy i "V" spelade Freddy i stilbildande grön och röd randig tröja.


Vampira
En finsk kvinna vid namn Maila Nurmi reste till Hollywood och blev upptäckt på en maskerad, utklädd till den då okända gastkvinnan i Addams familjen (Morticia). Hade en tv-show och var med i diverse filmer såsom världens sämsta film- "Plan 9 from outer space" av Ed Wood. Klädde sig i svart korsett med tillhörande getingmidja, svart klänning, hårdsminkat ansikte och långt svart hår. Var så sexigt cool att hon fick t.om gruppen Misfits att skriva en låt om henne.


Alien
Alienmonstret är en symbol för kvinnokroppen och det tärande moderskapet som männen är rädda för. Det är många manliga skräckbilder som bearbetas och de är den kvinnliga sexualiteten som bearbetas mest tillsammans med oförståelsen för kvinnor i allmänhet. Alien föder och dödar på samma gång och den som ligger bakom allt är en stor hona, lik en getinghona, och den enda som klarar av att förgöra den är en ennan kvinna- en mänsklig.


Varulven
Hår växer överallt och han vill ha mat- dig! Finns i många olika versioner. Den sämsta kan vara "Wolf" med Jack Nicholson och den bästa kan vara "En amerikansk varulv i London".


Hajen
Stort vidunder som äter allt, inklusive helikoptrar, och som kommer åt dig vart du än är. Egentligen är det en fisk, men det spelar ingen roll. Hajen har för alltid gjort dig livrädd för att bada och företräder en natur- och djurkraft utan dess like som vi inte rår över för fem öre. Dessutom är den kung i ett av elementen vi inte rår över- vatten och då vi är herre över elementet jord, som inte hajen rår över blir det ett bråk mellan olika världar. Och vinnaren, vi såklart, bevisar att vi kan vinna över vad som helst.


Jason Voorhes i "Fredag den 13:e filmerna"
Jason Voorhes i "Fredag den 13:e filmerna" Snuskig kille i hockeymask vars mamma formade honom till den han blev och sen dödade hela bygdens porriga ungdomar då han hade en förmåga att dyka upp när det är hångel och bröst på g. Han har också en förmåga att inte dö precis som Freddy.

Ni vet vilka de är, de där slemmiga, äckliga varelserna som enbart finns till för att du ska bli skitskraj för dem.

av Therese Svensson

När man var liten låg man nerkrupen under täcket, långt långt in, för dit kunde inte monstrena komma, täcket skyddade en från vad som än fanns där i rummet. Fast sen blev man kissnödig och det var ju riktigt illa; Man visste att så fort man satte en fot på golvet så skulle monstret som bodde under sängen komma och ta tag i foten och dra iväg med en till otäcka äckelland. Monstret var oftast stort, hårigt och andades alldeles tyst men ibland, bara ibland kunde man höra något ljud som kom från att monstret rörde sina klor mot golvet. Precis som i boken "Alfons Åberg och Odjuret" hade monstret ofta stora ont plirande ögon som kunde se dig vad du än gjorde. Så istället låg man kvar och fick ont i magen av kissnödighet medan man hoppades att föräldrarna skulle komma förbi och rädda en.

De första monstrena hittades på redan för länge, länge sen och då i form av till exempel Fan, Näcken och troll som alltid var onda oberoende av hur vi människor betedde oss mot dem. Folklivsforskaren Ebbe Schön påpekade att folktrons andra väsen såsom vättar och älvor bara var elaka om de behandlades illa och på så sätt räknas de inte som riktiga monster. I andra samhällen finns samma sorts folksägner om till exempel gengångare och drakar. De varelserna behövdes i uppfostringssyfte: "Gör ni inte det, så kommer trollen och tar er!", och de användes också för att hålla ordning i vardagen. Trollen höll till exempel efter de kristna normerna och om man arbetade på en söndag så kom de alltid och förstörde ens jobb. Sen har monstermyter förts vidare från brasa till brasa och från generation till generation och för varje gång blivit ett snäpp värre. Så har det varit långt före all historia blev skriven, säger Ebbe Schön.

Monstersynen har faktiskt ändrats på grund av detta. Från att ha varit ett mystiskt skogsväsen med tovigt hår kan monster idag vara nästan vad som helst: aliens, elaka andar och spöken, massmördare, genmanipulerade djur eller konstiga eremiter som pratar med stubbar. Det som de har gemensamt är att de vill oss människor illa.

Men monster är inte bara något som vi har hittat på för att vi har livlig fantasi. Enligt psykologin så fyller de en funktion också: Vi behöver ha någonting som förankrar och förkroppsligar vår skräck och det gör monster. Precis som religion och kärlek företräder hopp så behöver vi en ikon för våra rädslor för att kunna ta itu med dem lättare.

Ylva Sabel, doktorand i filmvetenskap vid Stockholm Universitet vars forskaruppsats handlar om vampyrer, förklarar att vi tillverkar monster mycket därför att kunna bearbeta vår egen sexualitet och andra mänskliga rädslor. Vampyren har till exempel alltid varit omstridd på grund av dess mer eller mindre framträdande homoerotiska inslag och Ylva menar att det är männen som är den dominerande sensuella kraften och att kvinnorna finns med bara som en bit rekvisita för att dölja den verkliga åtrån mellan de manliga vampyrerna. Här står alltså vampyren för den annorlunda och outforskade sidan av vår sexualitet.

Ett annat klassiskt monster som också är ett tydligt exempel är Frankensteins monster. Där kan vi hitta våra moraliska bekymmer inlindade i en styckad kropp med bultar i halsen. Frankensteins monster står för människornas rädsla för Gud och vad som skulle kunna hända om man trotsar honom och naturens lagar. Doktorn representerade vår skräck för att ta sig fram i vetenskapen till varje pris och monstret han skapade blev en en nobel vilde som blev aggressiv enbart på grund av det de runt omkring honom ställde till med. Det handlar också om ett klassiskt skönheten och odjuret tema: monstret är fult men det bryr sig inte lilla Maria om, inte den blinde mannen heller.

När då Mumien, zombies och gengångare är just levande men föruttnade lik blir vi skrämda och ser oss själva och hur vår egen kropp skulle se ut på det sättet. Vi bearbetar vår kroppsliga rädsla och vad som skulle hända om man trotsade naturen och blev dömd att återigen leva, fast denna gång i ett helt annat skick.

Monstrena är alltså en slags terapi för oss människor, de hjälper oss att komma över trauman och olika rädslor. Bertil Törestad, filosofie doktor i psykologi, säger att det hela är en lek med rädslan och att vi låser in vår ångest i monstrerna för då det ligger utanför en själv blir det mer lätthanterligt. Barnet som tittar under sängen vet egentligen att det inte finns något farligt där, det är bara ett sätt att förskjuta saker på. Vare sig det är barn som förskjuter rädslan för att vara ensam eller om det är en vuxen som projicerar ångesten över jobbet. Det funkar för alla.

I framtiden kommer mycket att bero på samhällsutvecklingen hur vi ser på monstren. Till exempel kan maskiner och dystra domedagsprofetior komma att bli våra monster, såsom i "Terminator". Men varför har då monstrerna utvecklats på detta sättet?

Människan har ett behov av vanemönster och försöker jämför nya upplevleser med sånt vi har upplevt tidigare, förklarar Bertil. Vi vänjer oss vid det otäcka och behöver fler liter blod och ruskigare händelser för varje gång.
Monster är nämligen en produkt av flera saker:
• Upptrappning
• Tiden vi lever i
• Politik och ideologi
• Utvecklingen av filmteknologi
• Relationer mellan könen
• Sexualitet

Från romantiken och Frankenstein till nutiden och Godzilla har mycket förändrats men samtidigt inte. I dag kan vi se monster nästan överallt: Från leksaker på varuhus till huvudrollen i stora amerikanska filmer. Mycket nu handlar om undergång (Armageddon, Deep impact), katastrofer (Outbreak, Dantes peak), stora ödlemonster (Jurassic park, Godzilla) och monster från rymden (Alien 4, Independence day, Mars attacks). Katastrof- och undergångsfilmerna bygger på vår ångest över milleniumskiftet och "vad ska hända nu?" tankar. Medan många av de senaste monstrena på film inte enbart är där för att bearbeta något av våra trauman utan också för att vi nu för tiden faktiskt klarar av att göra nästan vad som helst i en film (tack till datorerna). Jurassic park var den film som visade vilka effekter som var möjliga, samtidigt som filmen klarade av att beta av vår tidsrätta rädsla för kloning och experiment som går snett (woops, Frankenstein mönstret- igen).

En ny sorts klassiskt monster som också helt bygger på effekter är alla aliens. Aliens är vår ikon för en mer filosofisk-främlings-skräck av typen "vem är jag och vad är det för mening om världen och universum inte ser ut som jag har lärt mig?".

Monsterleksaker på hamburgerkedjor, affischer i ungdomstidningar, Arkiv X på bästa sändningstid gör att det nuförtiden finns monster mitt i vardagen. Ett till dig, ett till mig och ett till lille Kalle, 3 år. Och riktigt lika rädd för monstrena som för samhället blir man väl inte när man upptäcker att ens lillasyster har döda alienlik och dinosaurier som äter upp varandra på väggarna istället för Hanson och Leo Di Caprio. Men ser man lite längre och glömmer bort ens eget rosa flickrum med hästpostrar så finns det faktiskt något positivt med det här.

Monster i allmänhet symboliserar utanförandeskap och abnormitet, och då är det ju bara nyttigt att vi tar till oss det! Eftersom det är vi människor som hittar på allt det här för att klara av det värsta monstret av alla- oss själva.