Mamma kom hem till mig tidigt, tidigt och började laga till julskinkan. Jag orkade inte vara med. Åt god mozzarellasmörgås och café au lait till frukost tillsammans med Johan. Han bestämde att vi skulle ringa Erik och Jessica så att vi kunde åka pulka tillsammans. Jag följde med. De ville också leka och visste en backe, så vi åkte dit. Men det var lite orättvist för Erik och Jessica är ju kära och betedde sig som om de var det. Så då tänkte jag på honom och ville att han också skulle vara med och åka pulka. Iförsig skulle han tycka att det var astråkigt och skulle antagligen vägra att åka, men han skulle ändå vara där så att man skulle kunna titta på honom och som kunde värma en när man frös. Vad skulle jag göra nu, värmas av Johan? Jag tror inte det.

När de tre tröttnat gick vi hem och drack glögg tills vi var fulla. Det var kul. Jag tror jag ska satsa på att vara full tills julafton är över. Allt är ju ändå värdelöst. Mamma var lite ledsen för att jag kom hem så sent och inte hade varit hemma och gjort juligt tillsammans med henne. Varför skulle jag? Jag vill inte ens att det ska vara jul.

Imorgon måste jag köpa de där julklapparna. De andra kanske blir ledsna annars. Jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte om någonting längre. Det är obehagligt. Alla skulle lika gärna kunna försvinna och jag skulle inte bry mig. Jag bara hoppas på att det kan komma en alien och hämta mig. Jag hör nog mer hemma bland aliens. De kanske kan förstå mig.

En gång hade vi en diskussion om man skulle kunna ta aliens och skära lite i dem utan att visa oss för att vi skulle kunna få veta lite mer om dem. Jag tycker att man kan få det om man har försökt fråga lite snällt först men aliens hade sagt nej. Man måste ju få experimentera lite. Snälla aliens kom och experimentera lite med mig. Det är OK.