Skriv till red@drrling.se

Tja och tack inte för ett as-lousy nummer. Att tillägna ett nummer till att vara mest bira var kul i typ två minuter eller nåt. Eller kanske fem. Men ändå det håller fan inte, de e lite för mycket efter-klassfesten-95-humor över det. Annars tycker jag att Darling eller som jag säger till mina vänner Dark king en jättehygglo tidning som alla vi pojkvänner och killkompisar åtnjuter i smyg hos våra gurls. Nu slipper man vecko revyn iallafall. En annan grej jag tänkte på var att öl-gourmand skulle vara nån som drack all bersa som dom kom över. Vad ni beskrev var en gourmet. Pet-jim har talat. word. /Jim Dricker Du berz i Pet-flaskor? Eller är det för att Du klagar så mycket som du kallar Dig Pet-Jim? Tråkigt att Du inte gillade bira-numret mer än fem minuter. Vi gillade det en hel månad. Men nu är ett nytt nummer här, det kanske går ner bättre. Med eller utan chili-nötter.   Jag har ett allvarligt problem. Jag har fått utstå mycket mobbning för det här. Jag gillar inte Beastie Boys. Tycker inte om deras skräniga pubertala röster. Blir helt stirrig av musiken. Jag gillar DAF. De är bra. /Kristyrängeln Sedan när måste man välja mellan DAF och Beasties? Räknas det som personval? Klart BB kan låta skräniga ibland, men vafan skit i att lyssna på dem då, men strunta för den skull inte i att kolla på deras geniala infomercial. Hej! Har precis kommit hem från Orups koncert på Malmöfestivalen, och vill bara säga GUD VILKEN GULLIG KEYBORD SPELARE. Det hade varit rätt sjyst om ni skulle kanske ha honom som dagens idol eller något. Tack för mig. /HÄRSKARINNAN. Vi har inte dagens idol. Vi har månadens darling. Men en keyboard spelare? Är det inte keyboardspelare som har scarves, Janne Schaffer-frippa, ett löv i ena örat och står och gungar längst bak med en hand i luften? Lite omanligt?Lite Van Halen?Jump! Hej alla små(?) puddingar(??)! Ett tag trodde jag att det var illa ute med mig, ja nästan att jag höll på att bli helt galen. Finns det ingen enda levandes människa, utom jag själv, som typ fattat n´åt? Sedan fick jag vid juletid '96 (way back now), efter lite planlöst nybörjarsurfande, syn på en nystartad cyber-tidning som verkade lockande. Jag började läsa och föll pladask: här har vi ju några som insett hur världen ser ut! Jag lusläste, diggade, svettades och mös (myste?) ohämmat och köpte mig omedelbart prassel-darling när den möjligheten föll ner från himlen. Ni fattar att jag blev blixtförälskad va? Jag (man, 34 år) visade stolt upp mitt darling-armband för kompisarna, som antagligen genast fick bekräftat det de alltid misstänkt: Han ÄR störd. Men jag bryr mig inte, för jag har hittat själsfränder. Okej, idag har väl den värsta förälskelsen lagt sig och övergått till vardagskärlek, men ändå. Och armbandet tittar numera längtansfullt på mig ur skrivbordslådan, som en varm påminnelse. Idag fick jag det fanatiska numret i lådan och precis som vanligt: pulsen stiger, jag läser allt i ett svep, begrundar och återförs äntligen gradvis till verkligheten. Den riktiga alltså, inte mitt vanliga kaos. Darling ger mig en injektion att leva länge på, med sitt ohämmade, lite kaxiga sätt, sina personliga vinklingar utan pekpinnar eller moraliserande. UNDERBART! Livet unplugged liksom, men med en touch av glamour ändå. Ja, jag vet inte vad det är ni gör med mig och vill helst inte analysera sönder det heller, men jag gillar det. Så plötsligt slog det mig att jag kanske inte bara var i riskzonen, utan verkligen ute på svag is: 'Dessa tidningsmakare gillar du bara för att de är, om möjligt, ännu galnare än du själv, och de skäms inte ens för det. Du är inte bara räddningslöst lost, utan dessutom i dåligt sällskap.' Det var först vid den tanken som min oroliga själ kunde slappna av, för detta var ju så orimligt och jag kom på att det naturligtvis är helt okej att vara så'n man/kvinn är. Jag är stolt över er. Och mig själv. Länge leve livet, kärleken och DARLING! Magnus. Teolog, feminist och lite lagom rubbad. Vad är det som är en godsak, en present och en överraaskning på samma gång? En Darlingfanatiker. Jag säger hej och välkommen! Hej. Fick för första gången kontakt med er tidning. Såg igenom läsarnas brev och de svar som gavs för att få klarhet om tidningens kvalitet. Generande. Har sannings-kommentarer ingen betydelse alls, vad har då någon betydelse. Ta t.ex. “Mattias” riktiga iakttagelse att det någon skrev om kvinnliga idrottare var totalt fel. Hans kommentar avfärdades som petig och besserwissrig när den i själva verket var så rätt den bara kunde vara, tiondelars sekunder och meter mm är fullkomligt avgörande när det gäller friidrott. Nu är inte idrott livsavgörande, utom för vissa utövare möjligen, men förvridningar av sanningen är det, och ett samhälle som inte bryr sig går sakta under. Också en tidning som inte bryr sig. Om någon skrev i er tidning att Hitler visserligen inte tyckte att judarna skulle ha den ekonomiska makt de hade i tyska städer, men att han aldrig skulle ha beordrat något så dumt som förintelsen, skulle jag ha opponerat mig. Om någon skrev att det säkert är många som mår dåligt av anorexia, men att det faktiskt inte är några som dör av det, då skulle jag opponera mig. Om någon skrev vilket-jävla-skit-som-helst som skulle kunna orsaka en debatt där 10 000-tals människor i onödan ägnar 10 000-tals timmar åt att komma på att det de resonerar om bygger på små, små, men avgörande faktafel, då skulle jag opponera jag mig. Och om man då på tidningen svarade att man inte bryr sig, skulle jag bli irriterad i fem minuter och sedan strunta i tidningen. Undrar hur “Mattias” tänkte? Personligen? Tog för sista gången kontakt med er tidning./FS Bra, nu slipper vi varandra!